Onsdagen den 10 juni 1942 e. m. Nr 22. 119
Om landsbygdens delaktighet i städernas kulturella förmåner m. m. (Forts.)
Utskottet hade det nu föreliggande, utlåtandet på anförda skäl hemställt, att motionen l: 11 icke måtte till någon första kainmareiis atgärd föranleda.
Reservation hade anmälts av herr Persson, som dock ej antytt sin menin-g.
Herr Persson: Herr talman! Då jag vid detta iitlätaiirle liar fogat en reservation och även är motionär i saken, skall jag-be att få klarlägga min ståndpunkt. -
Jag hade givetvis önskat, att den begärda utredningen skulle komma till stånd, och utskottet har ju också i viss mån ställt sig förstående till motionen. En del av utskottets motivering pekar egentligen hän mot ett tillstyrkande av densamma, och utskottet erkänner också utan tvekan, att inte allt är bra på detta vidsträckta område. Flera av de yttranden, som vi ha fått från olika myndigheter och föreningar om denna sak, ha också varit synnerligen positiva och även kommit med ganska beaktansvärda uppslag, så till exempel yttrandet från lantbruksstyrelsen, som ju måste anses mycket tungt vägande i detta sammanhan .
Utskottet tycks emellertid mena, att vissa nu arbetande utredningar äro till
fyllest för att lösa även dessa problem. Jag menar för min del, att så inte är fallet, ty dessa utredningar äro ingalunda direkt inriktade på just de saker, som vi med vår motion vilja ha belysta. Några av dem komma troligen att rïultera i åtgärder, som gå i den av oss önskade riktningen, men ingalunda a a. Utskottet har uppehållit sig vid skolutredningen. Det är klart, att denna kan komma med åtskilligt beaktansvärt här, men jag tror inte, att det blir tillräckligt ur våra synpunkter. Jag tänker särskilt på att det fria bildningsarbetet på landsbygden säkerligen är i behov av och bör komma i åtnjutande av betydligt mera uppmuntran än hittills, men det är väl knappast troligt, att skolutredningen kommer med någonting i den vägen. Och ser jag på yrkesundervisningen, såsom den är ordnad såväl när det gäller jordbrukets yrkesundervisning som i fråga om annan yrkesundervisning på landsbygden, så är där mycket att göra, och jag kan inte tänka mig, att skolutredningen därvidlag kommer med någonting.
Utskottet säger, att allt vad som rimligen kan göras också bör göras. Det är ett mycket tänjbart uttryck. Jag menar för min del, att mycket behöver göras på detta område. Vi måste vara beredda att verkligen offra mycket för att få de sociala och kulturella förhållandena på landsbygden någorlunda tillfredsställande ordnade, och jag är övertygad om att de offer, som vi kunna få bringa därvidlag, komma att-löna sig mångfaldigt. Det är nämligen enligt motionärernas menmg synnerligen viktigt att söka hejda flykten från landsbygden. Jag erinrar i detta sammanhang om att en stor stockholinstidning för någon vecka sedan med synbart gillande avtryckte ett yttrande av en aktad ledamot av denna kammare, som sade, att storstäderna äro verkliga förbränningsugnaro för vårt folkmaterial. Om man har den uppfattningen - och det tror jag att manga ha - borde man väl kunna vara med om att ta i ganska ordentligt på detta område.
Vi onska en kartläggning av alla dessa spörsmål, en inventering av alla tänkbara uppslag, ett samordnande -av-pla-nerade åtgärder, eventuellt med redan vidtagna dylika, allt med klar inriktning på att tillgodose den hittills missgynnade befolkning av alla grupper, som har sitt hemvist och sin näring på den svenska landsbygden. -
- Flera av- de nu arbetande utredningarna, som utskottet har hänvisat till, äro ingalunda inriktade på detta. Aven om vissa goda förslag, såsom utskottet
