26 Nr 16. Onsdagen den 29 april 1942.
Ang. befrielse från arvsskatt för stiftelsen Seth M. Kempes minne. (Forts.)
Då det gäller exempelvis jordbruket i Norrland, är det ju för de flesta bekant att verkliga krafttag behövas för att åstadkomma en bättre skolning av jordbrukarna. Intc minst på detta område ha de kempeska donationerna och stiftelserna sökt att få fram en ny tingens ordning. Berövas vi nu detta skattebelopp, är det fara värt att också denna linje av stiftelsernas verksamhet kommer att lida avbräck. Alla torde väl ändå vara överens om att just en sådan verksamhet är särdeles nödvändig just vad det gäller Norrlandslänen.
Speciellt därför att de pengar, som det här är fråga om, ha skapats fram ur de norrländska naturtillgångarna, tycka åtminstone vi, att det skulle vara alldeles naturligt om de också oavkortat finge användas på det sätt, som donator tänkt sig, till fromma för Norrland.
Jag ber med detta att få yrka bifall till den reservation, som har avgivits av herr Bäckström m. fl.
Herr Bäckström: Herr talman! Min ärade vän herr Ström sade, att ingen lägger något hinder i vägen för att denna fond redan nu skall kunna ge avkastning till det avsedda ändamålet. Jag skall då be att få upplysa om att denna fond utgöres av aktier i Mo och Domsjö aktiebolag. Enligt vad föredragande departementschefen i propositionen angivit, skola dessa aktier ligga som säkerhet för den å skattebeloppet utfärdade skuldförbindelsen. Arvsskatten skall enligt rådhusrättens förordnande gäldas genom avbetalning, d. v. s. utdelningen på dessa aktier skall årligen avsättas till erläggande av denna arv-sskatt under vart och ett av de fem åren 1942-1946. Om man nu skulle tänka sig att från denna fond taga först och främst dessa 3381500 kronor i arvsskatt och på samma gång börja dela ut anslag ur fonden, tror jag detta skulle möta hinder i stiftelseurkunden.
Man bör ju också lägga en annan synpunkt på denna fråga. Herr Ström säger, att statsutskottet gärna skulle ha velat vara med om befrielse från arvsskatten i detta fall, men att det icke har kunnat ske på grund av gällande lagbestämmelser. Ja, jag skulle tro att det väl inte vore omöjligt att tänja något på lagens bestämmelser i det avseendet. Under en lång följd av år har ju denna testator skänkt stora penningsummor även till ändamål, där staten annars skulle ha varit skyldig att träda in. Jag anser, att denna testator så att säga i förskott har inbetalt denna arvsskatt, kanske dubbelt upp om man ser saken från denna synpunkt. Det är detta jag menar att man inte får se bort ifrån i detta fall, och därför anser jag att riksdagen och kammaren utan svårighet -skulle kunna medgiva att skatten efterskänkes även då det gäller fond li. Jag tror det vore välbetänkt av riksdagen att ge med sig i detta fall. Annars kommer nog följden att bli den, att åtskilliga donatorer, som skulle vilja donera till välgörande ändamål, bli tveksamma då de finna att nästan en tredjedel av hela beloppet skall utgå i arvsskatt, och det kanske rent av kan förhindra tillkomsten av sådana donationer. Jag tror att riksdagen har slagit in på en felaktig väg, när den har antagit sådana lagbestämmelser som lägga hinder i vägen för donationer till allmännyttiga ändamål genom att belägga dessa fonder med skatt. -
Jag tror i likhet med en föregående talare, herr Näsström, att det är en gärd av rättvisa mot Norrland, om riksdagen nu går med på att efterskänka detta skattebelopp. Jag bcr därför att få vidhålla mitt yrkande, herr talman.
Överläggningen ansågs härmed slutad, varefter herr talmannen i enlighet med de yrkanden, som därunder framkommit, gjorde propositioner, först på bifall till vad utskottet i det nu föredragna utlåtandet hemställt samt vidare på antagande av det förslag, som innefattades i den vid utlåtandet avgivna
