Hoppa till innehållet

Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/293

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
9
Motioner i Första kammaren, Nr 143.

Nr 143.


Av herr Johanson, Karl August, om utredning i syfte att bättre trygga utomäktenskapliga barns rätt till

underhållsbidrag.


I lagen av den 14 juni 1917 »om barn utom äktenskap» förordnas bland annat om föräldrarnas underhållsskyldighet och om barnens arvsrätt. Genom denna lag avses att giva de utomäktenskapliga barnen skydd. Under förutsättning att bindande avtal om underhållsskyldighet träffats och att föräldrarna fullgöra detta torde nog lagens bestämmelser vara tillfyllest för att täcka vad man avsett och barnens rätt skulle bli tillgodosedd. Den praktiska erfarenheten har emellertid visat att så inte är förhållandet. Trots tillfredsställande avtal, såväl frivilliga som genom domslut fastställda, inträffar det allt för ofta att fadern underlåter att fullgöra sin skyldighet. Även för den mest energiske barnavårdsman är det omöjligt att få vederbörande att fullgöra sina skyldigheter. Detta inträffar som regel då fadern ingår äktenskap med annan kvinna och oftast då det blir barn i detta äktenskap. Familjens underhåll går då i främsta rummet, och barnet utom äktenskapet blir utan underhållsbidrag. Även om mannen får ett arbetsförläggande blir inkomsten härav för liten att räcka både till familjens underhåll och till det utom äktenskapet födda barnet. Det sistnämnda blir då helt utan bidrag från faderns sida. Är moderns inkomstmöjligheter därtill små, som ofta är fallet, får det allmänna träda emellan.

Det är alltså uppenbart att de utomäktenskapliga barnens rätt icke med nuvarande lagstiftning är tillfredsställande bevakad. När det blir fråga om att skapa ett bättre rättsskydd för dessa barn möta utan tvivel ganska stora svårigheter. Anser man, att den omständigheten, att en fader till ett utomäktenskapligt barn skaffar sig barn med annan kvinna, icke bör få medföra rättslöshet för det förstnämnda barnet, måste i varje fall försök göras att på detta område åstadkomma ett rimligare förhållande. Fråga är om icke det tidigare födda barnet bör äga prioritetsrätt till underhållsbidrag av fadern och att i de fall då fadern ådagalägger oförmåga att sörja för både sådant barn och barn i ett senare ingånget äktenskap, det allmännas stöd bör lämnas åt barn inom äktenskap. Det torde även kunna övervägas om icke restriktioner med avseende på rätten att ingå äktenskap böra införas för man eller kvinna med utomäktenskapliga barn. Dylik man eller kvinna skulle i så fall vara pliktig att före äktenskapets ingående förete bevis på att det utomäktenskapliga barnets rätt till underhållsbidrag är tryggat.

Med hänvisning till vad jag ovan anfört får jag hemställa,