Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/353

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
3
Motioner i Första kammaren, Nr 165.

önska taga kännedom om böckernas innehåll i den utsträckning, som vore önskvärt.

Att förse alla dessa bibliotek med lämpliga lokaler och fullt kvalificerade arbetskrafter skulle bli alldeles för dyrbart och icke heller ändamålsenligt. Ett sammanförande av dem till goda lokaler i stadens centrala del vore en önskvärd lösning.

Ett sådant bibliotek skulle emellertid icke endast betjäna Västerås stads befolkning, dess skolor och övriga inrättningar, utan det skulle sträcka sin verksamhet till hela länet. Folkbildningsarbetet i brukssamhällena och ute på länets landsbygd är i stor utsträckning knutet till självstudier med böckernas hjälp. De små studiecirkelbiblioteken kunna lika litet som församlingsbiblioteken tillgodose det allt starkare intresset för planmässiga studier av särskilt facklitteratur. Ett landsbibliotek med kvalificerad betjäning skulle få en betydelsefull uppgift att förmedla boklån till länets andra bibliotek och enskilda intresserade personer icke blott från sitt eget bokbestånd utan även från andra större bibliotek i landet.

Den 30 mars 1939 beslöto stadsfullmäktige i Västerås enhälligt att avlåta en ansökan till Kungl. Ma j:t om en framställning till riksdagen om inrättande av ett landsbibliotek i Västerås. För detta var staden villig att anordna lokaler enligt bifogade skissritningar, vilka upprättats av stadsarkitekten Sven Ahlbom i Västerås. Dessa ritningar ha sedermera granskats av kungl. skolöverstyrelsen och kungl. byggnadsstyrelsen och godkänts med ett par mindre erinringar av sistnämnda myndighet. Den planerade byggnaden har kostnadsberäknats till 750 000 kronor. — Vid en uppvaktning hos dåvarande ecklesiastikministern statsrådet Engberg förklarade sig denne villig tillmötesgå den gjorda framställningen. Även statsrådet Bagge har vid olika tillfällen uttalat sitt intresse för frågans lösning i enlighet med stadens önskningar.

Den 22 juli 1932 beslöt bestyrelsen för rotehållarnas besparingsfond att anslå 100 000 kronor till en biblioteksbyggnad i Västerås.

ASEA:s bolagsstämma beslöt den 15 mars 1933 att anslå 100 000 kronor till biblioteksbyggnaden och 50 000 kronor till en fond för inköp av teknisk litteratur för biblioteket.

Västmanlands läns landsting har anslagit 50 000 kronor för biblioteksbyggnader samt ett årligt anslag för driften.

Västerås stad har årligen avsatt ett belopp för biblioteksbyggnaden. Denna fond uppgår nu till 275 000 kronor.

Sammanlagt finnas alltså f. n. 525 000 kronor tillgängliga för ändamålet.

Fördröjandet med inrättande av detta landsbibliotek måste livligt beklagas inte minst f. n., ty ett välordnat och väl betjänat bibliotek med goda utrymmen även för det fria och frivilliga studiearbetet och för ungdomens fritidssysselsättning är utan tvivel en av de viktigaste faktorerna i vår folkberedskap och kommer att så bli även i framtiden. Här beröras värden, som