nordisk mentalitet, ett helt nytt betraktelsesätt växa fram och detta ej minst i Sverige. Det är på oss först och främst det kommer att bero, om ett nytt, fritt, starkt och sammanslutet Norden skall växa fram efter kriget. Man kan icke vänta med att göra vårt folk bekant med dessa nödvändigheter tills kriget är slut. Finnes icke då en klar och fast insikt hos statsmän och djupa led i Nordens länder, enkannerligen i Sverige, om vad framtiden åter en gång kan bära i sitt sköte och om vad Nordens och vårt eget sanna väl kräver, så kunna vi lätt åter falla tillbaka i den svaghetens och själviskhetens politik, som i långa tider dolde sig bakom de vackra och varma ordens rökridåer. Det är i framtiden icke ord utan handling som skall rädda Norden. Och detta är en plikt att klart och utan ängslan ge till känna och låta de nordiska folken fästa i sina hjärtan och genom sitt förnuft anamma.
Till en början måste vi skapa detta nya nordiska tänkesätt, denna nordiska vilja. Vad kan riksdagen göra däråt? Riksdagen kan genom sitt exempel hjälpa till att bana väg för denna kommande gemensamma nordiska frihets- och försvarspolitik genom att för sin del anslå en viss summa till skolöverstyrelsen, att av den användas till understödjande av föreläsningar i nordiska samhörighetsämnen vid universitet och högskolor, folkhögskolor och andra läroanstalter. Det är från skolorna och lärosätena, från lärarna och den studerande ungdomen den nya nordiska samförståndslinjen måste utgå och därifrån genomtränga vårt folks djupa led.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställes,
att riksdagen måtte för sin del besluta
att för undervisning i svenska läroanstalter om nordisk samhörighet och om fast samverkan i kommande tider för Nordens gemensamma frihet anslå för budgetåret 1942/43 en summa av 50 000 kronor att genom skolöverstyrelsens försorg på lämpligt sätt handhavas och fördelas.
Stockholm den 24 januari 1942.
Fredrik Ström.
