Nr 181.
Av herr Nordenson, om utredning angående åtgärder för att bereda gifta kvinnor ökade tillfällen till deltidsarbete i
allmän och enskild tjänst.
Gifta kvinnors förvärvsarbete är en social företeelse av stor och växande
betydelse. Medan folkräkningen 1920 utvisade, att 5 % av samtliga gifta
kvinnor i åldern 15—50 år voro förvärvsarbetande, hade samma siffra år
1930 stigit till 10 %. Vid 1936 års partiella folkräkning, vilken tog sikte på
förekomsten av förvärvsarbete under hela äktenskapet, ej blott vid
räkningstillfället, befunnos hustrurna i 18 % av bestående äktenskap, ingångna efter
år 1900, ha varit i högre eller lägre grad yrkesarbetande. Cirka 6 % hade
haft deltidsarbete under hela äktenskapets varaktighet eller under väsentlig
del (mer än hälften) därav, nära 4 % hade haft deltidsarbete under hela eller
en väsentlig del av äktenskapet och nära 9 % hade haft yrkesverksamhet i
mera obetydlig utsträckning.
Under de år, då barnen födas och växa upp, kräva hemmets arbetsuppgifter den gifta kvinnans tid och krafter i sådan utsträckning, att något större utrymme knappast finnes för förvärvsarbete. Efter ett förslag av 1935 års befolkningskommission ha statsmakterna på senare år dock sökt underlätta förvärvsarbetande kvinnors moderskap. Kvinnliga befattningshavare i statstjänst erhålla sålunda vid havandeskap och barnsbörd upp till 4 månaders tjänstledighet med samma lön som vid sjukdom; i enskild tjänst utgör den lagstadgade ledighetstiden 12 veckor. Sedan ledighetstiden, som ju omfattar tiden närmast före och efter barnets födelse, är förbi, försvårar emellertid förvärvsarbetet ofta barnens omvårdnad och hemmets skötsel.
Det är ett av de löftesrika tecknen i de senaste årens andliga utveckling i vårt land, att hemmets värde för de enskilda människorna och dess grundläggande betydelse för folket i dess helhet allt mer börjat erkännas. Men att skapa ett hem i verklig mening, där föräldrar och barn utvecklas under ömsesidig påverkan till ansvarsmedvetande och gemenskapskänsla, är icke lätt, om makarna ha var sina arbetsuppgifter utanför hemmet, som ta deras bästa krafter i anspråk. Deras samvaro med barnen begränsas till morgon och kvällstimmar, då hushållets alla praktiska angelägenheter på samma gång skola fullgöras. För ett sunt hemliv är en husmoders sammanhållande verksamhet av största vikt. En heltidsanställning torde försvåra detta i mycket hög grad.
