Hoppa till innehållet

Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/463

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
1
Motioner i Första kammaren, Nr 202.

Nr 202.


Av herr Holmbäck m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående anslag till Häradsrätterna: Avlöningar.


I propositionen nr 94 till innevarande års riksdag föreslår Kungl. Maj:t bland annat, att från och med den 1 januari 1943 Södersysslets och Nordmarks härads domsagor i Värmlands län skola vara förenade till en domsaga, benämnd Västersysslets domsaga. Domarkansliet skall förläggas till Säffle i Södersysslets domsaga, under det att Nordmarks domsaga, som nu har domarkansli i Årjäng, icke skall inrymma något domarkansli. I anledning härav få vi anföra följande.

Såsom i propositionen göres gällande, har riksdagen vid två tillfällen uttalat sig till förmån för en successiv omreglering av domsagorna till större enheter, nämligen åren 1926 och 1931. Tydligt är emellertid av vederbörande riksdagsskrivelse år 1926 (nr 317), att sammanslagning av domsagor icke skulle ske så att befolkningens intressen eftersattes. Vid behandlingen av en av de frågor om sammanslagning, som voro före 1926, nämligen av Uppsala läns södra och mellersta domsagor, konstaterade riksdagen, att på grund av de små avstånden befolkningens bekvämlighet icke eftersattes genom sammanslagningen. 1931 skedde riksdagens uttalande genom att den biträdde den då framlagda propositionen om huvudgrunderna för en rättegångsreform. I propositionen angav justitieministern i fråga om de mindre domsagorna, att starka skäl talade för ett fortskridande på den inslagna vägen med successiv omreglering av deras domkretsar. Någon allmän reglering borde åter icke förknippas med rättegångsreformens genomförande. »Mot en dylik åtgärd», sade justitieministern (prop. 80/1931 s. 123), »talar framförallt att, innan rättegångsreformen verkat någon tid, erfarenhet saknas om tyngden och omfattningen av den arbetsbörda, som med den nya ordningen kommer att åvila häradsrätterna, och att utgångspunkten för en allmän omreglering alltså måste bliva osäker.»

Innan justitieministern fällt ovan anförda yttrande hade — redan 1928 — en plan framlagts att ordna de organisatoriska förhållandena i samband med en rättegångsreform. Denna plan upptog sammanslagning av Nordmarks härads, Jösse härads och Södersysslets domsagor till en domkrets, benämnd Västersysslets domsaga. Sedan 1930 häradshövdingeämbetet i Jösse domsaga blivit ledigt och Kungl. Maj:t för att bereda tillfälle till undersökning i fråga om domsagoreglering förordnat, att med åtgärder för återbesättandet av häradshövdingeämbetet skulle tills vidare anstå, avlät den 28 februari 1931 dåvarande justitieombudsmannen en skrivelse till

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 3 saml. Nr 202.1