Motioner i Första kammaren, Nr 239. 9 åtgärden synes böraividtagas oavsett dess här anförda sammanhang med frågan om det tunga kanonartilleriet. Den återstående ökning av personalen vid artilleriet, som fordras för det tunga kanonartilleriets bemanning, bör kunna utan inverkan på infanteriets krigsstyrka erhållas genom en överflyttning från infanteriets till artilleriets värnpliktskontingent av årligen 90 man. Denna (styrka kan utan särskilda tillbyggnader eller andra motsvarande anordningar mottagas inom artilleriets kaserner i fredstid. För drift och underhåll av det tunga artilleriets stammotorfordon, övningar m. m. torde böra beräknas årligen 400 000 kronor. De kostnader, som den under femårsperioden möjliga förstärkningen av armén med tungt kanonartilleri skulle medföra, äro således: .Engångskostnaderz för materielanskaffning . . . . . . . . . . . . - . - 32 200 000: - " vissa byggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . 285 000: - " motorisering av trossdelar . . . . . . . . 1 200 000: - - 33 685 000: - ( Årskostnader l för statökningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 155:- " drift och underhåll m. m. . . . . . . .. 400 000:- 644 155: - Om varken kostnadsramen eller avvägningen mellan försvarsgrenarna skall rubbas, är det för utvinnandet av ovannämnda anslag nödvändigt att söka åstadkomma besparingar på annat håll, främst inom anslagen till armén. Det nödvändiga i att armén förses med kvantitativt och kvalitativt tillfredsställande artilleri får härvid rättfärdiga, att eljest mycket önskvärda men icke i samma grad som de ovanstående nödvändiga anslagsbehov beskäras. Med utgångspunkt härifrån synes det möjligt att beträda den av överbefälhavaren antydda vägen med minskning av arméns materielförsörjning. ,Vis*sa materielslag finnas, vilkas absoluta nödvändighet för krigföringen kan ifrågasättas. Annan materiel när av den art, att nytillverkning därav mycket snart efter krigsutbrott kan igångsättas i stor skala om råvaror finnas, varför ersättningslagren i fredstid kunna vara relativt små. Med tillvaratagande av dessa möjligheter äro inbesparingar möjliga utan att det bristande djup i organisationen uppstår, som omnämnes av departementschefen i propositionen. - Genom att armén tillföres tungt kanonartilleri minskas behovet av att kustartilleriets motsvarande pjäser användas för samverkan med landstridskrafterna. Härigenom nedgår behovet för kustartilleriets del av särskild ammunition för denna samverkan. En kostnadsbesparing kan därför åstad
