Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/778

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

8 Motioner i Första kammaren, Nr 287. den av kommissionen föreslagna begränsningen av 750 kronor skulle den s. k. genomsnittsfamiljen, man, hustru och två barn, kunna erhålla rabattkort å mjölk, matfett och köttvaror till barnen, om dess taxerade inkomst i ortsgrupp 1 uppginge till 3.620 kronor och i ortsgrupp 5 till 4.260 kronor. Föräldrarna kunna själva erhålla rabattkort om samma inkomster utgöra respektive 3.120 och 3.760 kronor. Om hjälp verkligen .skall kunna givas dem som bäst behöva sådan, nämligen alla dem, som =hava en taxerad inkomst omkring och under 3.000 kronor, är en sådan av kommissionen föreslagen begränsning nödvändig, varför vi föreslå riksdagen besluta följa de grunder för erhållande av rabattkort, som härovan och av livsmedelskommissionen föreslagits. Vad gäller förmögenhetsstrecket och övriga jämkningar ansluta vi oss till propositionens förslag, vilket är detsamma som kommissionens.. Vad gäller rabatternas storlek, innehåller kommissionens förslag, som förut nämnts, att matfettsrabatten skall utgöra kr. 1: 50 eller ett sammanlagt årsvärde av kr. 19: 50 och att värdet av rabattkortet å köttvaror skall utgöra samma belopp eller kr. 1: 50 per 1.000 poäng köttvaror. Kostnaderna för denna utvidgade rabattering å köttvaror skulle enligt beräkningarna uppgå till 39 miljoner kronor. Då rabatteringen å matfett och mjölk enligt samma beräkningar skulle uppgå till 74 miljoner kronor, blir den totala kostnaden för budgetåret 113 miljoner kronor. Härtill kommer kostnaden för rabattkort till havande kvinnor 800.000 kronor och lantarbetarnas rabattkort å mjölk, vilka även skola gälla andra mejeriprodukter, kr. 1.500.000. Inalles skulle ett belopp av 115 miljoner kronor vara erforderligt. Med hänsyn till det statsfinansiella läget och med hänsyn till vad som ovan sagts måste således en begränsning av rabattens storlek ske utöver vad kommissionen föreslagit. Denna begränsning bör enligt vår mening endast drabba rabatten ä köttvaror, som är ny och obeprövad, och vilken rabatt bör sättas till 1 kr. per tusen poäng köttvaror, varvid rabattkortets årsvärde kommer att utgöra 13 kronor. Den nu föreslagna rabatten å mjölk till havande kvinnor anse vi under nu rådande förhållanden ej böra utgå, enär de nuvarande bestämmelserna, som vi anse allt framgent böra bibehållas, stadga, att barn under ett år erhålla två rabattkort. Dessa rabattkort äro ju avsedda för såväl barnet som modern, och övrigt behov för utvidgad hjälp till havande kvinnor kan säkerligen i fortsättningen ske genom bidrag från mödrahjälpen i form av närande kost eller på annat sätt. Enligt det förslag till prisrabattering som härovan skisserats skulle den årliga kostnaden bliva följande: V