Motioner i Andra kammaren, Nr 32. 11 fara. Slagordet kan fås att beteckna åtskilligt. Ibland uttrycker det bara en allmännelig, hos gammalt folk förklarlig motvilja mot de moderna nöjesformerna, bio och dans framför allt, vilka betecknas som mekaniska, själlösa, förflackande: och då blir det svårt att resonera. Ty det går inte att förklara för dem som är så inställda hur t. ex. bion har vidgat synkretsen, eggat fantasin och skärpt skönhetssinnet hos en ungdom som förut varit instängd i en mycket trång och torftig föreställningsvärld. Det är inte heller sant att nöjeslivet nödvändigtvis måste dras ner och kryphålen för skumt ofog bli flera, om etablissemangen tas om hand av kapitalstarka och vittspännande storföretag. Det gladaste, friskaste och billigaste nöjeslivet i Köpenhamn hör hemma, i Tivoli, som är nöjesindustri i stor stil - och vem i Stockholm skulle vilja undvara Djurgårdens nöjesfält? Men det bästa exemplet på att nöjesorganisation i stort kan göra gott är väl folkparkernas inverkan på det lantliga ungdomslivet. Den besjungna dansen bort i vägen eller på logen var för det mesta en rätt ruskig affär, och traditionen fortsattes direkt i otaliga små tivolier, där bierorgier med slagsmål och den mest okomplicerade sortens friluftserotik grasserade bland en ungdom som ännu stämplades som drängar och pigor. Man har en hållbar respekt för nöjeslivets modernisering, om man råkat få se på nära håll, för en tjugufem trettio år sedan, hur ett sådant näste snabbt ihjälkonkurrerades av folkparken i det nya industrisamhället, som var helnykter och stängd för illa kända personer, men hade bättre musik och bjöd på fräschare attraktioner. Det var ett exempel på ett upprensnings- och förfiningsarbete som ännu är långtifrån slutfört. På. alltför många håll i Sverige är detiungdomens fara att nöjeslivet ännu ligger i lägervall" Så långt Dagens Nyheter. Vid bedömandet av den kritik, som från olika håll riktats mot det moderna nöjeslivet, kan man i största allmänhet fråga sig, var den moraliska skiljelinjen egentligen går mellan folkdans och swing. Det skulle emellertid vara oriktigt att förneka att det finns tendenser inom nöjeslivet, som verka nivellerande, förflackande och neddragande. En fortsatt sanering är tvivelsntan av nöden. Enligt vårt sätt att se är det emellertid ej så mycket restriktiva åtgärder som erfordras för att komma tillrätta med ungdomsproblemen, utan fa.stmera positiva. Om man utgår ifrån skulden till den mindre goda tingens ordning, som i flera fall kan konstateras, ej är ungdomens, måste ju restriktiva åtgärder över huvud taget vara tämligen meningslösa. Problemet kan radikalt lösas endast genom att ännu bättre möjligheter erbjudas ungdomen att på ett uppbyggande och karaktärsdanande sätt utnyttja sin fritid samtidigt som den beredes vidsträcktare tillgång till verkligt goda nöjen, som kunna ge den nödvändiga avkopplingen och tillfredsställa ungdomens legitima nöjesbehov. På denna punkt av vårt resonemang tillåta vi oss att rikta uppmärksamheten på en rundfråga, som centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening tillställt sina. Iokalorganisationer med anledning av den förda diskussionen om ungdomsvården. - - - Av föreningens 287 kretsar ha 231 avgivit uttalanden 1 frågan. Av dessa
