6 Motioner i Andra kammaren, Nr 50. Nr 50. - Av herr Andersson i Alfredshem m. fl., angáende anslaget för statsbidrag till folktandvården. Kungl. Maj:ts\kungörelse av den 3 juni 1938, angående statsbidrag till folktandvården, innebär att statsbidrag må utgå till landsting som med iakttagande av bestämmelserna i 2-14 §§ anordnat allmän tandvård för barn och vuxna. Likaså kan statsbidrag enligt särskilda bestämmelser utgå till stad som ej deltager i landsting. För folktandvårdens ombesörjande skall landstingsområde vara indelat i tandvårdsdistrikt i enlighet med en av medicinalstyrelsen godkänd plan. Statsbidrag utgår med dels ett engångsbelopp för anskaffande av erforderlig utrustning av distriktspoliklinikerna, dels ock ett årligt belopp för avlönande av distriktstandläkare och distriktstandsköterska. Statsbidrag till utrustning utgår med högst hälften av den verkliga kostnaden för varje distriktspoliklinik, som ingår i den av medicinalstyrelsen godkända planen, dock att ett bidrag icke må överstiga beträffande fast poliklinik 3000 kronor och, om mer än en tandläkare skall vara där anställd, 1 300 kronor för varje ytterligare sådan tandläkare samt beträffande ambulatorisk poliklinik 1 660 kronor. Statsbidrag till avlöning utgår med 3 000 kronor för varje distriktstandläkare och 1 000 kronor för varje distriktstandsköterska, vilka äro fullt sysselsatta i distriktstandvård. Därjämte skola stadgade ålderstillägg utgå av statsmedel. Statsbidrag till -stad, som ej deltager i landsting, utgår med 4 kronor om året för varje behandlat barn i den ålder som kungörelsen avser. Som villkor härför skall gälla, att tandvård inom staden meddelas i enahanda omfa%tning och på motsvarande villkor, som stadgats beträffande landstingsområdena, samt att stadens tandvård är anordnad på sätt, som av medicinalstyrelsen godkännes. Av tillgängliga uppgifter framgår, att ännu ha ej alla landsting kunnat till medicinalstyrelsen inkomma med fullständiga förslag till distriktsindelning. Detta torde bero på att flera landsting redan förut ha så ansträngd ekonomi att frågan om ordnande av folktandvården, trots dess stora betydelse, har måst skjutas i bakgrunden. De flesta av de landsting, som fått planen godkänd av medicinalstyrelsen, ha emellertid ännu ej i sin helhet
