o .llotioner i Andra krmimuren. Nr 61. Nr 61. Av herr Lindmark m. fl., om anslag för bidrag till byggande av enskilda vågar. Såsom bidrag till byggande av enskilda vägar, sjätte huvudtiteln, föreslår departementschefen för budgetåret 1942/43 ett belopp av 700.000 kronor. För budgetåret 1939/40 uppgick anslaget till 1.400.000 kronor, för 1940/41 till 300.000 kronor och för innevarande budgetår till 700.000 kronor. Enligt prop. har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin skrivelse till departementet av den 18 sistlidne oktober meddelat att behovet av anslag till bidrag till enskilda vägar alltjämt vore mycket stort. Intill den 1 oktober 1941 hade till styrelsen inkommit 727 ansökningar om statsbidrag med en beräknad kostnad av nära 10 miljoner. Hittills ha för ändamålet anvisats sammanlagt 2.400.000 kronor, varav 1.550.000 disponerats. Enligt styrelsens mening kommer ännu icke disponerat belopp att under detta budgetår helt tagas i anspråk. Ehuru ett -betydande belopp skulle erfordras för att fylla behovet av bidrag till enskilda vägars byggande har styrelsen med: hänsyn till det rådande finansiella läget ansett sig böra begränsa sitt anslagsäskande till 900.000 kronor. Departementschefen finner ändamålet behjärtansvärt men stannar vid att förorda att ett anslag å samma belopp som för innevarande budgetår eller 700.000 kronor anvisas för budgetåret 1942/43. Då undertecknade motionärer anse starka skäl tala för att det av vägoch vattenbyggnadsstyrelsen förordade beloppet 900.000 kronor bör beviljas för nästa budgetår så är det, förutom av d-e vanligen åberopade skälen i samband med yrkanden om förhöjt anslag, framförallt av följande skäl. Genom att enskilda åtaga sig att med förhållandevis lågt statsbidrag bygga dessa mången gång även för den allmänna trafiken betydelsefulla vägar komma anspråken på allmänna väganslaget att minskas. Härigenom gör staten en betydande vinst. För närvarande, då nya vägar genom skogsrika trakter äro särskilt önskvärda med hänsyn till försörjningsläget på bränslemarknaden, är det synnerligen angeläget att vägar av denna typ komma till utförande i största möjliga omfattning. Efter erhållande av statsbidrag bliva dessa enskilda vägar i regel fortare färdigbyggda och tagna i anspråk för trafiken än de välbyggda och kostnadskrävande allmänna vägarna. Härovan framförda synpunkter tala för lämpligheten av att för täckandet av de 200.000 kronor, varmed anslaget nu yrkas bliva förhöjt, anslaget till bidrag till nyanläggning av landsvägar i motsvarande grad minskas.
