Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/263

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Motioner i Andra kammaren, Nr 89. - 7 månader, pågå året runt, måste det innebära en stor nackdel för skötseln av den ladugård, där eleverna få sin praktiska utbildning, att fyra gånger årligen byta en stor del av personalen, men i regel torde elever kunna erhållas endast en eller två kurser pr år, varför ladugårdsägaren alltid måste hålla full arbetsstyrka, även under tid då kurs pågår. Ställer sig därjämte verksamheten rent ekonomiskt "sett mindre lönsam, är kursanordnarnas tveksamhet icke ägnad att förvåna. Idetta sammanhang må framhållas lämpligheten av att ladugårdsskötarekurser i -större utsträckning anordnades bland annat vid de statliga försöksgårdarna. Sålunda torde exempelvis lantbrukshögskolans försöksgård i Jämtlands län, där behovet av dylika kurser är stort, synnerligen väl lämpa sig för ändamålet. Svårigheter ha emellertid mången gång icke endast förelegat i fråga om anskaffande av lämpliga kursanordnare utan även beträffande tillström- ningen av elever till de anordnade kurserna. För att motverka detta synes större ekonomisk lättnad böra beredas mindre bemedladeelever under kurstiden genom utlämnande av högr-e stipendier, än de som nu kunna utgå. Att yrkes- och lärlingsskolor på andra områden utöva stor dragningskraft även på jordbrukets ungdom är väl känt. Under den senaste tiden ha de utav statens arbetsmarknadskommission anordnade kurserna för skogshuggare åtminstone inom landets nordliga delar av ekonomiska skäl säkerligen bidragit till att minska intresset för ladugårdsskötarekurserna. Då det nu rådande starka behovet av arbetskraft inom skogsbruket i viss utsträckning torde vara av övergående natur, medan utbildningen av ladugårdsskötare arbetar på lång sikt, syn-es det vara ett samhällsintresse, att jämvikten på området återställes. I sådant hänseende torde förbättrade stipendiemöjligheter inom -sistnämnda utbildning kunna verksamt bidraga. Den tilltagande svårigheten att erhålla kvinnlig personal förladugårdarna inom -landets nordliga delar nödvändiggör även, att utbildningen av manliga ladugårdsskötare vinner ökad omfattning där. " Tillgången till intresserade och dugliga ladugårdsskötare är emellertid av betydelse ej endast fö-r jordbrukets vidkommande. Icke minst ur konsumentsynpunkt är det under nuvarande förhållanden på livsmedelsförsörjningens område av utomordentlig vikt, att produktionen av mjölk, smör och kött upprätthålles i största möjliga utsträckning ochatt tillgängliga produktionsmedel härför utnyttjas rationellt. Det är ingalunda någon främmande företeelse att jordbrukare runt om i landet avyttra hela besättningar eller avsevärt reducera desamma till följd av svårigheten att erhålla kvalificerad arbetskraft i ladugården. Otvivelaktigt torde på förevarande område med en ringa ytterligare kostnad kunna uppnås för landet i dess helhet betydelsefulla resultat. De utav lantbruksstyrelsen föreslagna höjningarna av såväl statsbidragen till ifrågavarande utbildningskurser som stipendierna till elever vid dessa kurser synas därför vara väl motiverade.