llfotioner i Andra kammaren, Nr 119. 3 och flottledsbyggnadsarbete. Samtidigt utökades skogs- och flottledsinspektörens tillsyn å efterlevnaden av arbetarskyddslagen och omfattar denna numera skogsavverkningsarbete, arbete med försågning av virke i direkt samband med skogsavverkning, skogsvårds-, kolnings-, flottledsbyggnadsoch flottningsarbeten. En ny uppgift för skogs- och flottledsinspektören tillkom fr. o. m. år 1932, då det uppdrogs åt honom att verka för förbättrande av skogsarbetarnas provianterings- och matlagningsförhållanden. Detta har tidigare huvudsakligen skett genom propaganda hos arbetsgivarna och arbetarorganisationerna samt å arbetsplatserna i skogarna, men fr. o. m. år 1937 har skogs- och flottledsinspektören dessutom haft att anordna och ansvara för de kurser för utbildande av hushållerskor och kockar för gemensamma skogsarbetarhushåll, för vilka riksdagen årligen anvisat medel. Med anledning av en av riksförsäkringsanstalten gjord framställning har Kungl. Maj:t vidare medgivit, att anstalten under ett år fr. o. m. den 1 januari 1942 inom yrkesinspektionen må anställa en kvinnlig konsulent med uppgift att verka för förbättrad mathållning och hygien i skogsarbetarförläggningarna. Slutligen är att framhålla, att skogs- och flottledsinspektören jämte underlydande tjänstemän även har att biträda länsstyrelserna vid tillsynen å efterlevnaden av flottledshärbärgeslagen. Endast i särskilda undantagsfall hava emellertid länsstyrelserna tagit befattning med ifrågavarande tillsyn, som i realiteten kommit -att utöva-s av skogs- och flottledsinspektören. Omfattningen av denna verksamhet torde framgå av det förhållandet, att årsomkostnaderna för flottningshärbärgen inom Norrland, -Dalarna och Värmland enligt en av skogs- och flottledsinspektören verkställd utredning under 5-årsperioden 1935-1939 uppgingo till i medeltal cirka 140,000 kronor per år. Genom de av 1938 års rik-sdag vidtagna ändringarna av arbetarskyddslagen och skogshärbärgeslagen, varigenom det jämväl ankommer på skogsoch flottledsinspektören att meddela i 38 § 1 mom. förstnämnda lag respektive 7 § 1 mom. sistnämnda lag omförmälda förelägganden, har dennes tjänsteansvar ytterligare ökats. Den -skogliga yrkesinspektionen har sålunda numera ett omfattande verksamhetsområde och en betydande personal. Detta medför givetvis en arbetsbörda och ett tjänsteansvar för skogs- och flottledsinspektören, som avsevärt ökats, sedan denne år 1930 erhöll sin nuvarande lönegradsplacering. Med anledning därav föreslog socialstyrelsen redan år 1935 i samband med framläggande av förslag till den tidigare omnämnda utvidgade organisationen, att skogs- och flottledsinspektören skulle likställas med yrkesinspektörerna och placeras i dåvarande lönegrad B 28 samt att den e. o. assistenten skulle uppföras på ordinarie stat och placeras i lönegrad B 21. Landshövding K. Tiselius, som i egenskap av sakkunnig hade att yttra
