Hoppa till innehållet

Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/369

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Motioner i Andra kammaren, Nr 134. 5 Lommelands kommun (Efter mantalslängden för "år 1941.) Af -13 16-20 21-30 31-40 41-30 31-so 61-10 71 Antal . . . . . . . . . . 169 56 82 108 104 72 73 60 Skee kommun (Efter mantalslängden för år 1941.) Af -13 16-20 21-30 31-40 41-3n 61.-6o 61-70 71 Man .......... .- 337 233 364 443 364 292 193 203 Kvinnor . . . . . . -. 476 193 243 337 334 214 132 134 Antal 1,063 431 612 782 698 506 37 7 387 Bro kommun (Efter 1939 års mantalslängd.) Å r -15 16-20 21-30 31-40 41-50 51-60 61-70 71 Antal . . . . . . . . . . . . 503 276 316 327 304 183 223 214 Ehuru vi icke äro i tillfälle att anföra några jämförande siffror för år 1930 kunna vi dock, på grund av vår kännedom om läget, med bestämdhet påstå att en allvarlig förskjutning ägt rum på så sätt, att försörjningsbördorna för de arbetsföra åldrarna under det sista decenniet blivit mycket mera kännbara än tidigare. Det bör heller icke råda någon tvekan därom, att därest icke denna utflyttning inom en nära framtid kan hejdas, eller ätminstone minskas, så komma försörjningsbördorna för de arbetsföra åldrarna att bliva hart när omöjliga att bära. I För kommunernas vidkommande har stenindustriens successiva upphörande, till den omfattning industrien nu har, medfört oerhörd påfrestning. Denna påfrestning ökas år efter år allt efter som de yngre och mest arbetsföra flytta bort för att lämna kvar barn och åldringar. Kommunernas ställning klarlägges av följande fakta, hämtade ur den offentliga statistiken. För att icke göra denna vår framställning allt för omfattande ha vi i det följande icke medtagit andra kommuner än dem, i vilka stenindustrien haft större betydelse. Nedan angivna siffror visa, att antalet skattekronor visserligen, med några få undantag, ökat, men detta torde bl. a. vara beroende på flera olika faktorer såsom någon förbättring av inkomsterna av jordbruksdriften, vilket i detta avseende till en del uppvägt den minskade inkomsten inom stenindustrien. Svårigheterna, som kommunerna inom stenindustriområdet befinna sig uti, belysas bäst genom den över så gott som hela linjen stegrade utdebiteringen för kommunala ändamål. Till de siffror, som i efterföljande tabell angiva utdebiteringen pr skattekrona, skola även läggas vägskatt och landstingsskatt. Hela kommunala utdebiteringsbehovet på grund av 1940 års taxeringar var sålunda i medeltal pr skattekrona i Stångenäs härad 22.45, Sotenäs härad 16.03, Kville häradv2l.71, Tanums härad 18.71 och Vette härad 21.32. Den kris, -som bröt in under senare delen av år 1930 och som särskilt drabbade förut nämnda områden av Bohuslän, har föranlett statsmakterna