4 Motioner i Andra kummuren, Nr 139. av enskilda vägar. Chefen för kommunikationsdepartementet gör vidare gällande, att någon reglering av kostnaderna icke bör ske inom den 5-års- period, som varje uppskattningsförrättning författningsenligt skall gälla. Detta synes oss emellertid icke tillämpligt under nu rådande förhållanden. En väg, vars underhållskostnad råkar bli uppskattad omedelbart före en prisstegring, får sålunda dras med en låg uppskattning under fyra år, medan en väg, som uppskattas under nästföljande år, kommer i en gynnsammare ställning under åtminstone fyra år. Då jordbrukets produkter äro underkastade prisreglering och kostnaderna för enskilda vägars underhåll intimt sammanhänga med jordbrukarnas produktionskostnader, synes en reglering av underhållsbidraget med hänsyn till prisstegringarna fullt rättvis. Förhållandet ställer sig helt annorlunda under normala tider, och det är klart, att tillfälliga fluktuationer i underhållskostnaderna såsom t. ex. en särskilt svår tjällossning, snörik vinter eller dylikt icke böra få inverka på bidragets storlek. En av orsakerna till att det hittills beviljade anslaget icke i sin helhet tagits i anspråk är, att administrationen för uppskattning och fördelning av detsamma först måste skapas, vilket tog avsevärd tid. Såsom exempel kan anföras, att anslag som söktes år 1939 och som efter år 1940 skedd uppskattning beviljades först kunde utbetalas år 1941. En annan orsak torde vara att kännedom i stor utsträckning saknats om att bidrag till underhållet kunde erhållas, samt att de underhållsskyldiga i många fall ställt sig avvaktande för att kunna bedöma vilka fordringar som ställdes på underhållet. . Det är emellertid att förvänta, att sedan erfarenheter härom vunnits antalet ansökningar kommer att avsevärt utökas. Under sådana förhållanden anse vi skäl föreligga att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande ställes av styrelsen begärt belopp, varigenom denna för landsbygden, så viktiga bidragsform kan i full utsträckning upprätthållas. Även torde, med hänsyn till nu rådande försörjningsläge, skäl föreligga att icke allt för strikt hålla på fastställd ansökningstid, varigenom ur folkförsörjningssynpunkt nyttiga och nödvändiga trafikleder icke inom rimlig tid kunna tjäna samfärdseln. Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna höjningen med bidragen för bestridande av oförutsedda kostnader synes oss därför väl motiverad och ingalunda för hög. Kostnaderna för en sådan höjning kunna täckas, ifall det av styrelsen äskade anslaget på 300000 kronor till underhåll av enskilda vägar beviljas. Med stöd av vad som anförts få vi därför hemställa, l att riksdagen i bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1942/43 måtte anvisa ett reservations
