Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/410

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

2 Motioner i Andra kammaren, Nr 147. samma och icke, såsom nu ofta är fallet, endast intressera sig för att erhålla största möjliga utdelning från företaget. - Den stämpelavgift, som för närvarande utgår vid överlåtelse av aktier och därmed jämförliga värdepapper, är emellertid synnerligen låg och utgör tyvärr ingen spärr för spekulation i sådana papper. Ett annat förhållande kan i detta .sammanhang påpekas. Vid köp av fastighet åligger det köparen att inom viss tid söka lagfart å fånget, varvid köpehandlingen belägges med stämpelavgift av 10 kronor för varje tusental kronor av köpeskillingen eller, om denna understiger fastighetens taxeringsvärde, beräknat efter detta värde. Avsevärda belopp inflyta årligen i statskassan genom uttagande av dessa stämpelavgifter. Aktiebolag, som förvärvar fastighet, erlägger vid första lagfartsansökan dubbel avgift, men vid överlåtelse av den aktiepost, som representerar fastighetens äganderätt, utgår stämpelavgiften endast med kr. 1: 50 resp. 3 kr. pr varje tusentals kronor av aktiens värde vid överlåtelsen. För att kringgå bestämmelserna om stämpelskatt vid försäljning av fastighet bildas ofta bolag, som uppföra byggnad. Vid försäljning av fastigheterna säljes endast aktieposten, varigenom man undgår att betala den stämpelskatt, -som enskild köpare har att vidkännas. En ökad tendens att använda ett sådant förfaringssätt har gjort sig gällande under de senare åren. Ytterligare skäl för ett övervägande huruvida icke stämpelavgiften borde avsevärt höjas vid överlåtelse av aktier och övriga värdepapper kunde anföras, men det anförda torde utgöra tillräcklig motivering för att föreslå, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föranstalta om en skyndsam ut, redning i syfte att vidtaga den förhöjning av stämpelavgiften, som kan med beaktande av ovan framförda synpunkter befinnas skälig, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill nämnda utredning kan föranleda. - Stockholm den 23 januari 1942. - Arvid Jonsson. m