Motioner i Andra kammaren, Nr 11. 7 posten omfattade emellertid endast inköp av såpa och skolagning, varför budgeten således var betydligt avkortad och omfattade endast omkring 60 procent av hela budgeten. Mot de utgiftssummor, som för olika orter erhållits av -de medtagna hushållsposterna tillsammantagna, ihar anmärkts, att dessa genom budgetens avkortning icke utgjorde korrekta mått för de lokala levnadskostnadsolikheterna ens för den socialklass och den fa-miljetyp, som budgeten avsett att motsvara. Särskilt från tjänstemän bosatta på billigare orter har en skarp kritik frainförts mot detta missförhållande. I resolutioner, antagna av lokala tjänstemannaorganisationer och tillställda 1936 års lönekommitté, har hävdats, att de icke medtagiia utgifterna skulle uppgå till en tredjedel eller ineinot hälften av de totala levnadskostnaderna. De nämnda tjänstemannaorganisationerna gjorde sig till tolk för den uppfattningen, att dessa obeaktade kostnader vore i stort sett desamma överallt, och i resolutionerna uttalades om dyrortsgrupperingssystemet följande allmänna omdöme: "Det nu tillämpade systemet, enligt vilket skillnaden i fråga om levnadskostnaderna mellan två olika dyrortsgrupper i regeln är dubbelt så stor som den rätteligen borde vara, leder uppenbarligen till orättvisor, vilka äro lika stora som de man åsyftat att avhjälpa eller i vissa fall ännu större, och medför dessutom allt tydligare framträdande svårigheter att besätta vissa tjänster å s. k. billiga orter." Enligt vår mening gynnar det nuvarande dyrortsgriipperlngssystemet beträffande lönerna tjänstemännen på de s. k. dyrare orterna och ställer dem, som äro bosatta på de s. k. billigare orterna, i ett oförmånligare läge. På samma sätt gynnar skattegriipperingen skattebetalarna på de s. k. dyrare orterna. Beträ-ffan-de tjänstemän och andra. som erhålla dyrortsgraderade löner, verkar system-et på ett sådant sätt, att de erhålla dels högre löner och dels större skattefria avdrag än sina kolleger på billigare orter. Även andra skattebetalare än löntagare på de dyrare orterna erhålla en förmånsställning genom de högre skatteavdragen, då deras inkomster i regel äro högre än motsvarande gruppers på de billigare orterna. - Särskilt landsbygdens befolkning har genom skattegriipperingen kommit i en ogyniisam ställning därigenom att ide ålagts en skattebörda som icke står i rimlig proportion till skillnaden i levna-dskostnaderna mellan landsbygden samt städer och samhällen, speciellt de, som äro upptagna bland de s. k. dyrare orterna. Den opposition mot dyrortsgrupperingssystemet, som .nu förefinnes bland landsbygdsbefolkningen, riktar sig i synnerhet iiiotßmissförhållandena med skattegriipperingeii. I samma riktning verkar ocksa dyrortsgraderingen av folkpeiisionerna, varigenom lan-dsbygdens gamla mfrd fog känt sig missgynnade i förhållande till städernas och storresamhallenas folkpensioiiärer. Även faiiiiljebidrageiis (lyrortsgraderiiig har givetvis framkallat liknande känslor. Kritiken mot dyrortsgriippcri-iigssysteniet bottnar också i den allmänna och av systemets verkningar icke -j:ivade iippfattiiiiigeii. att detsamma tillförsäkriir städer och tätlbebyggda sanilialleii lordelar, som
