Motioner i Andra kammaren, Nr 17. 5 Nr 17. Av herrar Hallén och Hedlund i Östersund, angående återupprättande av kommunernas med-inflytande i frå-r/a om nöjeslivets art och omfattning i kommunerna m. m. Den djupgående kris, som nu präglar den västerländska kulturen, visar på många områden sina upplösande och uppluckrande verkningar. Ett av dessa områden är den unga generationens minskade motståndskraft mot varjehanda negativa och nedbrytande krafter. Visserligen finnas i vårt land stora ungdomsgrupper, som jäva detta påstående. Det gäller den ungdom, som i sina sammanslutningar av religiös, kulturell eller politisk art finner en utlösning för sina ideella intressen. Det gäller likaledes den ungdom, som i det frivilliga bildningsarbetet förvärvar den kunskap, som gör dem skickade att förstå den nuvarande tiden. Men jämsides med dessa löftesrika ungdomsgrupper framträda också andra, som genom håglöshet, indifferentism och ytlig livssyn stå illa rustade mot tidens skärpta påfrestningar. Deras blotta existens är en anklagelse mot den vuxna generationens försummelser och försyndelser på både den personliga fostrans och den sociala omvärdnadens område. Hemmen som fostrande och sammanhållande krafter ha i hög grad försvagats. Föräldraauktoriteten är mångenstädes nedbruten, icke minst genom en ofta häpnadsväckande släpphänthet från föräldrarnas sida. Det moderna arbetslivet med sitt stegrade tempo skapar ofta över hemmet något forcerat och jäktat, splittrat och utåtvänt, som försvagar blicken för hemmets stora uppgift som fostrare av den nya generationen. Härtill komma ogunstiga sociala förhållanden. I många hem i små ekonomiska villkor nödgas även modern genom förvärvsarbete utanför hemmet avstå från en stor del av den fostrande samvaro med barnen, som eljest skulle varit naturlig. - De barnrika familjernas trångboddhet har också bidragit till att ungdomen redan i brytningsåren börjar hänge sig åt uteliv med samlingar i vägskäl, vid stationsområden, på kaféer o. d. Ägde samhället materiella möjligheter att lösa bostadsfrågan pä ett fullt rättvist sätt, skulle visserligen icke de nutida ungdomsproblemen försvinna, men dock minska i omfattning. Talrika ideella organisationer ha måst ekonomisera sina samlingslokalbyggen genom anordnande av nöjestillställningar, som ofta genom sin låga nivå motarbetat dessa organisationers ursprungliga syften. Den proposition, som ställts i utsikt vid årets riksdag i fråga om statsbidrag till offentliga samlingslokaler, torde därvid bli av utomordentlig betydelse. Komma kommunerna att betrakta skapandet av värdiga och ändamålsenliga samlingslokaler för bygdens
