huvudbrotten stöld, bedrägeri, förskingring m. fl., och detta även vid de lindrigaste graderna av brotten, snatteri och liknande brottsfall. Utskottet kan icke finna det välbetänkt att gå så långt i fråga om straffbeläggande av försök till brott. Till stöd för straffbeläggandet av försök vid de lindrigaste graderna av ifrågavarande brott har åberopats svårigheten att avgöra till vilken grad det fullbordade brottet skulle blivit att hänföra. Utskottet vill icke bestrida att dylika svårigheter kunna uppstå. Dessa torde dock icke vara av den art att de motivera en utsträckning av försöksstraffen även till de lindrigaste brottsgraderna. Utskottet föreslår därför att från straff för försök till brott undantagas de lindrigaste brottsgraderna: snatteri, bedrägligt beteende och undandräkt. I fråga om förmögenhetsbrotten föreslår utskottet straffbeläggande av försök vid ytterligare ett brott, nämligen ocker. Även om det med hänsyn till bevissvårigheterna kan vara tveksamt huruvida försöksstraff beträffande detta brott får större praktisk betydelse, synes dock brottets grovhet böra föranleda att detsamma medtages bland försöksbrotten."
ävensom att de två stycken å sid. 24 och 25 i utskottets motivering, som börja med orden "Den reglering av åtalsrätten" och sluta med orden "ändring i barnavårdslagen.", bort erhålla följande lydelse:
"Den reglering av åtalsrätten beträffande förmögenhetsbrotten, som propositionen innefattar, har ej avseende å frågan om eftergift av åtal. Denna fråga får emellertid en ökad aktualitet genom den utsträckning av det straffbara området som förslaget innebär. Beträffande ungdom i åldern 15–18 år måste det i många fall – – – ändring i barnavårdslagen."
dels ock i enlighet härmed yrkat, att ifrågavarande paragrafer måtte erhålla följande lydelse:
Försök till brott som i 1, 4, 5 eller 9 § sägs straffes efter ty i 3 kap. stadgas. Samma lag vare beträffande försök till sådant tillgrepp av fortskaffningsmedel som är straffbart enligt 6 §.
Gör vid försök till rån gärningsmannen så grovt våld å annan, att denne därav får döden, må till straffarbete på livstid dömas.
Försök till brott som i 1, 3, 4 eller 5 § sägs straffes efter ty i 3 kap. stadgas; dock skall bestämmelsen i 3 kap. 13 § andra stycket icke gälla i fråga om försök till utpressning.
Såsom för försök till brott som i 1 eller 3 § sägs straffes den som för att bedraga försäkringsgivare eller eljest med bedrägligt uppsåt skadar sig eller annan till person eller egendom. Samma lag vare, där någon med uppsåt
