Första lagutskottets utlåtande Nr 42. 9 Hos oss saknas bestämmelser i dessa avseenden. - - - Mot ordningsstörande agitation kan emellertid ifrågakomma att tillämpa stadgandet i 11 kap. 15 § SL om straff för den som å allmänna platser, samlingslokaler etc. för oljud, oväsen eller eljest kommer förargelse åstad. Hit räknas nämligen även förargelse, som verkar på rent psykisk väg. Sålunda kan enligt detta lagrum ingripas mot förargelseväckande uttalanden vid möten, mot affischer och mot standar med inskriptioner vid demonstrationer. Straffet är emellertid högst 100 kronors böter. Utländsk rätt. Norge: l strafflagen (§ 135) stadgas straff för den som utsätter den "almin- delige fred" för fara genom att offentligen förhâna eller upphetsa till hat mot statsförfattningen eller någon offentlig myndighet eller genom att offentggennupphetsa en del av befolkningen mot en annan, eller som medverkar ärti . Nederländerna: Genom lagstiftningen 1934 till skydd för den allmänna ordningen har i strafflagen (art. 137 a, b och c) införts straff för den som offentligen (muntligen eller medelst skrift eller reproduktion) uppsåtligen utlåter sig i förolämpande form om offentlig myndighet, församling eller institution eller sprider, offentligen utställer eller anslår skrift eller reproduktion, i vilken förekomma dylika yttranden om offentlig myndighet, församling eller institution, eller som innehar dylik skrift eller reproduktion, som är ämnad att spridas, offentligen utställas eller anslås, eller som offentligen uppläser dylik skrift. I sistnämnda båda fall förutsättes för straffbarhet att han vet eller har alIvarliga skäl att förmoda att i skriften eller reproduktionen förekommer sådant yttrande. Samma gäller dylika yttranden om en befolkningsgrupp. Enligt engelsk rätt straffas såsom uppvigling (sedition) uttalanden som avse att åstadkomma missnöje eller förakt mot författningen, regeringen, parlamentet eller administrationen eller som rikta sig mot den allmänna friden eller i allmänhet uppväcka otillfredsställelse bland undersåtarna eller hat mellan olika samhällsklasser. Fri politisk diskussion eller kritik med avseende å politiska frågor, regeringens åtgöranden o. dyl. är tillåten. Men kritiken måste ske utan argt uppsåt och får ej hava orättvisa och illvilliga motiv. Kritiken skall vara en rättvis framställning av de offentliga angelägenheterna. Tjeckoslovakien: l lagen den 19 mars 1923 till skydd för republiken stadgas straff för den som uppviglar offentligt eller inför flera personer eller flera personer mot staten på grund av dess tillkomst, mot dess självständighet, författningsenliga enhet eller demokratisktrepublikanska statsform, för den som offentligen uppmanar till våldsamheter eller hat eller andra fientliga handlingar mot enstaka grupper av befolkningen på grund av deras nationalitet, språk, ras eller religion, vidare för den som offentligen av samma anledning uppeggar till våldsamheter eller andra fientliga handlingar mot enskild och slutligen för den som offentligen på ett rått eller upphetsande sätt smädar republiken, nationen eller del av nationen på sådant sätt att republikens värdighetåsidosättes eller den allmänna friden i republiken eller dess internationella förbindelser hotas. - - - l tyska strafflagen (§ 130) stadgas straff för den som på ett för den allmänna friden farligt sätt offentligen upphetsar olika klasser av befolkningen till våldsamheter mot varandra. - - - Det kunde sättas i fråga att efter utländska förebilder straffbelägga offentligt smädande och hetsande mot författningen, nationen eller statens flagga eller vapen samt upphetsande mot varandra av olika grupper av befolkningen på grund av olikheter vare sig i ras, religion eller politiska och sociBihang till riksdagens protokoll 1941. 9 saml. 1 avd. Nr 41-4:2. 2
