2 Första lagutskottets utlåtande Nr 6. den tidiga kristliga fostran av barnen för närvarande vore en av kyrkans viktigaste uppgifter. - l städerna såväl som på landsbygden började emellertid en strävan gora sig gällande att till särskilda gudstjänster sammanföra barnen med de vuxna. Den gudstjänstfirande församlingen komme därigenom i narmare kontakt med söndagsskolans betydelsefulla uppgift,- och man kunde darmed vinna icke blott att föräldrar medtoge sina barn till gudstjansten utan också att söndagsskolans barn medtoge sina föräldrar. a - Man hade på åtskilliga sätt försökt att nå dessa mal inom den nuvarande organisationen av gudstjänsterna. - De äldre församlingsmedlemmarna, särskilt föräldrar, hade inbjudits att deltaga i barngudstjänsterna, på morgonen eller kvällen, varvid stundom tillämpats lagen av den 25 april 1919 om utbyte av otte- eller aftonsångsgudstjänster mot andra offentliga andaktsstiinder. - En eller annan högmässa, t. ex. den heliga Mikaels dag, hade man särskilt inbjudit söndagsskolans och andra barn att deltaga i högmässogudstjänsten. - Vid något tillfälle, särskilt på landsbygden, hade det förekommit, att man kungjort högmässan som barngudstjänst och därvid följt dennas ritual eller förkortat högmässoritualen. Det sistnämnda förfarandet vore icke lagligt och de två förstnämnda hade vardera sina olägenheter. I det förra fallet föredroge kyrkfolket att gå i högmässan, framför barngudstjänsten. I det senare bleve högmässan bland annat genom sin längd tröttande för barnen, och en viss oro bland dem kunde störa gudstjänsten. Den tanken hade därför uppstått, att man vid ett eller annat tillfälle skulle kunna få anordna högmässan som barngudstjänst och därvid följa kyrkohandbokens ritual för denna. l betänkande med anledning av motionen vitsordade kyrkolagsutskottet behovet av särskilda gudstjänster, anpassade efter barnens utveckling och fattningsgåvor, samt önskvärdheten av ett sammanförande av barnen med de vuxna till särskilda gudstjänster samt anförde bland annat: För undvikande av tolkningssvårigheter borde föreskrivas, att barngudstjänsterna skulle hållas i enlighet med kyrkohandbokens ritual. Rätten att bestämma om högmässas anordnande såsom barngudstjänst borde överlåtas åt pastor. Då de gudstjänster, som här avsåges, till sin karaktär vore högmässor, ehuru i något förändrad form, torde uttrycket "anordnas såsom barngudstjänster" vara att föredraga framför "utbytas mot barngudstjänster". På hemställan av utskottet anhöll kyrkomötet i skrivelse till Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t ville vidtaga åtgärder för utfärdande av sådan lagbestämmelse att två högmässor om året - dock icke på de stora högtidsdagarna - finge anordnas såsom barngudstjänster i enlighet med kyrkohandbokens ritual. Över kyrkomötets framställning har biskopen Tor Andræ i egenskap av sakkunnig för kodifiering av gällande rätt på kyrkolagstiftningens område beretts tillfälle att yttra sig. I avgivet utlåtande har Andræ anfört bland annat: - Utskottets yrkande att beståmmandet om anordnande av dylika gudstjänster borde överlämnas uteslutande åt pastor syntes mindre väl grundat. Samtliga lagar, som anginge forándringar beträffande i kyrkolagen föreskrivna
