84 Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 2 §. .Vill part göra invändning därom, att rätten icke är behörig att upptaga, må, let, skall han framställa invändningen, då han första gången skall vid rätten föra talan i målet. Var han av laga förfall hindrad att då göra invändningen, skall han framställa den, så snart ske kan, sedan förfallet upphörde. Underlåter part att inom tid, som nu sagts, framställa invändningen, vare hans rätt därtill förfallen. 3 §. -Har part i rätt tid gjort invändning, som avses i 2 §, give rätten, så snart ske kan, särskilt beslut däröver. Göres invändning om annat rättegångshinder, give rätten särskilt beslut däröver, om dess beskaffenhet fordrar det. TREDJ E AVDELNINGEN. Om bevisning. 35 KAP. Om bevisning i allmänhet. 1 §. Rätten skall efter samvetsgrann prövning av allt, som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat. -" Vad om verkan av visst slag av bevis är stadgat vare gällande. 2 §. För omständighet, som är allmänt veterlig, kräves icke bevis. Ej heller erfordras bevis om vad lag stadgar. Skall främmande lag lända till- efterrättelse och är ej dess innehåll för rätten känt, äge dock rätten anmana part att förebringa bevisning därom. 3 §. Erkänner part i rättegången viss omständighet och är saken sådan, att förlikning därom är tillåten, skall vad parten erkänt gälla mot honom. Återkallar parten sitt erkännande, pröve rätten med hänsyn till de skäl, som anföras för återkallelsen, och övriga omständigheter, vilken verkan sombevis må. tillkomma erkännandet. Är saken ej sådan som i första stycket sägs, pröve rätten med hänsyn till omständigheterna, vilken verkan parts erkännande må äga som bevis.
