Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/621

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 255 Bilaga. Statistisk utredning rörande de av vissa râdhusrätter, polisdomstolar och poliskamrar med domsrätt under aren 1937 och 1938 genom slutligt utslag avgjorda brottmål, vari talan om ansvar förts. Ledamoten av processlagberedningen, revisionssekreteraren T. Strandberg har i egenskap av föredragande hos lagrådet för dess räkning hemställt, att statistiska centralbyrån ville verkställa utredning rörande fördelningen ur viss synpunkt av de utav rådhusrätterna, polisdomstolarna och poliskamrarna med domsrätt i 30 angivna städer under åren 1937 och 1938 genom slutligt utslag avgjorda brottmål, vari talan om ansvar förts. De angivna städerna äro följande: Stockholm, Södertälje, Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Lund, Landskrona, Hälsingborg, Ystad, Trelleborg, Halmstad, Varberg, Göteborg, Uddevalla, Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun, Gävle, Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå. Målen skulle fördelas å 4 grupper allteftersom i dem talan förts om ansvar för 1. brott varå kan följa straffarbete i två år eller därutöver; 2. brott varå kan följa straffarbete, dock ej i två år eller därutöver; 3. brott varå kan följa fängelse men ej svårare straff; samt 4. brott varå ej kan följa svårare straff än böter. Till grund för utredningen har i första hand lagts dels uppgifter från domstolarna enligt form. 3 a till rättsstatistiken och dels - vad angår mål, om vilka uppgifter till kriminalstatistiken rörande de olika slagen av brott erhållas ur saköreslängderna eller från generaltullstyrelsen - vissa i statistiska centralbyrån för kriminalstatistiken uppgjorda arbetstabeller. Ur nämnda arbetstabeller kunna visserligen icke omedelbart hämtas upplysningar om antalet brottmål av visst angivna slag, enär tabellerna avse antalet brott, för vilka sakfällning i målen ägt rum, samt antalet personer, som sakfällts för dessa brott. Med stöd av jämförelser mellan arbetstabellerna och de summariska uppgifterna om antalet brottmål i processtatistiken för åren 1937 och 1938 har emellertid kunnat approximativt beräknas de nu ifrågavarande målens fördelning efter brottens strafflatituder. Detta förfaringssätt har ansetts vara att föredraga framför direkt bearbetning av saköreslängderna och det hos genialtullstyrelsen förefintliga materialet, enär en sådan bearbetning skulle blivit synnerligen tidsödande utan att likväl kunna - på grund av den ofta återkommande svårigheten att i saköreslängderna särskilja de olika målen - leda till nämnvärt exaktare resultat. Härvid har icke förbisetts, att arbetstabellernas specifikation av brott och personer efter de förstnämndas art beträffande vissa kategorier är något mindre detaljerad än det statistiska primärmaterialets. Den approximativa beräkningen har utförts på följande sätt. Hela antalet brottmål av beskaffenhet, att uppgifter om dem skola för kriminalstatistiken hämtas ur saköreslängderna eller generaltullstyrelsens handlingar, har för varje domstol erhållits ur det processtatistiska materialet. Hela antalet tilltalade personer, varom uppgifter för kriminalstatistiken hämtas ur nyssnämnda källor, har för varje domstol erhållits ur förenämnda arbetstabeller. Det procentuella förhållandet mellan antalet mål och motsvarande antal