Lördagen den 12 juni 1948. Nr 24. 7 Svar på interpellation ang. inplaceringen i inom statsförvaltningen. Enligt vad jag inhämtat är biträdesutredningen för närvarande sysselsatt med att undersöka, vilka förutsättningar i fråga om kompetens och arbetsupp- gifter, som böra föreligga för inplacering av en biträdesbefattning i någon av de för kanslibiträden, kontorister och kansliskrivare gällande lönegraderna. Förslag härom torde komma att avgivas inom den närmaste framtiden. Därefter kommer utredningen att undersöka anställningsförhållandena för biträdespersonal inom övriga grenar av den civila statsförvaltningen och successivt verk för verk framlägga de förslag, som av undersökningarna föranledas. Jag torde få framhålla, att antalet ordinarie biträdesbefattningar i lönegraderna Ca 8, 11, 13 och 15 utgör omkring 9500, fördelade på ett 130-tal olika verk och institutioner. Omkring 3 000 av dessa ingå i de av biträdesutredningen redan verkställda undersökningarna. Härtill kommer ett betydande antal extra ordinarie befattningshavare i motsvarande lönegrader. Utredningsuppdraget är sålunda vittomfattande och därjämte tidsödande, i det att utredningsmannen i stor utsträckning måste hos de olika verken och myndigheterna på ort och ställe taga del av arbetsförhållanden och arbetsuppgifter m. m. I statsverkspropositionen till årets riksdag har framhållits, att vid beräkning av personalstaterna för nästa budgetår såväl det ekonomiska läget som den allmänna löneregleringens genomförande motiverat en synnerlig återhållsamhet i fråga om höjd löneställning för särskilda befattningshavare eller grupper av befattningshavare. Härvid har man haft att taga hänsyn icke blott till nödvändigheten att begränsa statsutgifterna utan också till lönefrågornas sammanhang med den allmänna löneOch prisutveeklingen. Förbättringar i löneställning ha därför – frånsett författnillgsreglerazl eller sedvanlig befordlönegrad av de högre biträdestjänsterna ringsgång – endast i undantagsfall ansetts kunna förordas, närmast då i sädana fall, där ändrade arbetsförhållanden kunnat åberopas. I anslutning till denna principförklaring ha förslag angående ändrad eller förhöjd lönegradsplacering för biträdespersonal inom den civila statsförvaltningen endast i begränsad omfattning ansetts böra föreläggas årets riksdag. Utredningsmannen har med hänsyn till det hittills bedrivna utredningsarbetets beskaffenhet ansett sig icke hava haft behov av särskild sekreterare. Därest förhållandena härutinnan ändras, kommer givetvis sekreterarbiträde att ställas till utredningens förfogande. Med det nu anförda anser jag mig hava besvarat de två första av de av interpellanten framställda frågorna. Beträffande härefter den tredje frågan eller spörsmålet, huruvida jag har för avsikt att inom närmaste tiden vidtaga åtgärder för en mera allmän tjänsteförteckningsrevision, torde jag få erinra, att utöver den nu ifrågavarande utredningen angående den egentliga biträdespersonalens avlöningsförhållanden vissa andra undersökningar blivit igångsatta syftande till reviderade lönegradsplaceringar. Sålunda pågå för närvarande dylika utredningar beträffande exempelvis laboratoriebiträden, maskinister och eldare, biblioteksbiträden och arbetsledarpersonal m. fl. Även frågan om löneställningen för byråchefer m. fl. högre tjänstemän har hänskjutits till särskild utredning. Det anförda torde ge vid handen, att den nyligen genomförda löneregleringen för statens tjänstemän icke är avsedd att åtföljas av någon mera allmän tjänsteförteckningsrevision. Däremot kan det komma att visa sig erforderligt att överväga frågor om löneställningen för enskilda grupper av befattningshavare. Med det sagda torde jag även ha besvarat interpellantens sista fråga.
