Sida:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu/100

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

man genom lagstiftning fastställer den form, vari samjordbruk skall kunna organiseras. Jag delar utredningsmannens uppfattning, att det är av största vikt, icke minst ur de enskilda föreningsmedlemmlarnas synpunkt, att fasta och tillförlitliga rättsliga normer erhållas för verksamheten, vilken ju kan komma att avse förvaltning av mycket betydande värden i fast egendom och inventarier. Särskilt äsyftar jag då de centrala frågorna om medlems antagande och avgång, bokföringsskyldighet, "fondbildning och vinstutdelning samt revision av räkenskaperna. Den i enstaka yttranden framkomna åsikten, att lagens tillämpning tills vidare skulle bindas vid ett särskilt dispensförfarande kan jag icke biträda. En dylik anordning skulle ju innebära, att ytterligare en, enligt min uppfattning överflödig forimalitet vid bildand=et av sambruksförening tillskapades. Emellertid är det klart, att ingen utväg bör lämnas oprövad för att vinna största möjliiiga begtränsning av lagstiftningen i ämnet. Önskvärdheten härav bör å andra sidan icke överdrivas. Åtskilliga [avsnitt i det vid betänkandet fogade lagutkastet avse frågor, som endast i speciella fall vinna aktualitet. De behöva "därför ioke verka tyng1an"de li föreningsmedlemmarnas eller styrelseledæmöternas dagliga gärning men kunna tjäna till ledning och förebygga rättsltvister den gång spörsmållen anmäla sig. Vid ett försök att beskära lagutkastet synas två utvägar kunna övervägas. Den ena är att tillgripa hänvisningar till den allmänna föreningslagen, den andra att överlåta åt föreningarna att i sina stadgar reglera vissa i lagutkastet behandlade spörsmål. Den förstnämnda metoden skulle ju dock endast skenbart innebära en förenkling och jag har för min del funnit de praktiska och lagtekniska skäl bärande, som i betänkandet anförts mot en sådan lösning. Vad åter angår möjligheten att så att säga överflytta vissa partier av lagen till stadgarna, torde någon mera väsentlig förkortning av lagtexten härigenom knappast stå att vinna. Denna metod skulle ju för övrigt medföra, att stadgarna i stället bleve vidlyftigare. Den fördelen skulle dock vinnas xjid sist angivna tillvägagångssätt, att större valfrihet mellan olika lösningar uppkomme, låt vara att tillsynsmyndigheten väl därvid finge förutsättas underkasta stadgarna en tämligen ingående. granskning. Emellertid har det förefallit mig. som om vissa stadganden av övervägande administrativ innebörd, vilka närmast angâ tillsynsmyndigheten, borde kunna upptagas i en särskild kungörelse. Vissa efter mönster av den nya aktiebolagslagen utformade regler ha också synts mig kunna undvaras. Jag åsyftar då bl. a. bestämmelserna om skadestånd. På dessa skäl har jag låtit inom jordbruksdepartementet verkställa en överarbetning av det vid betänkandet "fogade lagutkastet i syfte att vinna en förkortning av lagtexten. Den närmare innebörden av omarbetningen skall redovisas i det följande.