Spörsmålet i fråga äger uppenbarligen sin största betydelse vid verksamhetens början. Jag erinrar då om, att den ekonomiska planen skall underkastas saklig granskning av tillsynsmyndigheten, som har att bedöma, om planen lämnar rum för anmärkningar ur jordbruksekonomisk synpunkt. Vidare föreligger den möjligheten för såväl staten som enskild långivare att för beviljande av krediter uppställa villkor om en fortgående, försiktig lönepolitik. Visar sig sedan, att lönekalkylen varit alltför försiktig, förefinnes ju möjligheten att ge medlemmarna kompensation genom lönetillägg av vinstmedlen. Vidkommande den i Svenska sparbanksföreningens yttrande berörda frågan om värdering vid sambruksförenings bildande av fastigheter, som skola överlåtas till föreningen, är detta ett ämne, som enligt min mening svårligen kan närmare regleras i lagen. En möjlighet är att utgå från de av tazieringsmyndigheterna åsatta värdena, en annan att fastställa värdena efter enhetliga grunder genom särskilda värderingsmän. Att reservfondens storlek skall bestämmas med ledning av taxeringsvärdet å föreningen tillhörig fast egendom framgår redan av utredningsmannens förslag. Om styrelse och firmateckning. I det vid betänkandet fogade lagutkastet har under 28–42 §§ upptagits bestämmelser om styrelse och firmateckning. Dessa bestämmelser ansluta sig i huvudsak till föreningslagens regler, vilka dock underkastats en redaktionell omarbetning efter mönster av nya aktiebolagslagen. Enligt 39 § lagutkastet skulle den som äger företräda föreningen icke äga befogenhet att med gäld belasta föreningens fasta egendom utan bemyndigande i varje särskilt fall av föreningssammanträde. Regeln innebär en skärpning i förhållande till motsvarande bestämmelse i 24 § föreningslagen, vilken skärpning utredningsmannen ansett motiverad av att sambruksföreningens hela verksamhet är knuten till dess fasta egendom. Sistnämnda regel är den enda i nu förevarande avsnitt av lagutkastet, som berörts i de avgivna yttrandena. Fastighetsbildningssakkunniga ha förklarat sig finna regeln ifråga välbetänkt, men ifrågasätta, huruvida icke bemyndigande av föreningssammanträdet borde krävas jämväl vid upptagande av lån mot säkerhet av inteckning i jordbruksinventarier samt vid upplåtande av panträtt i spannmål. Att bemyndigande av föreningssammanträdet även borde krävas vid belåning av jordbru"ksinventarier förordias jämväl av Svenska lantarbetsgiuareföreningen, som framhåller betydelsen av sådan belåning i de fall, då sambruksförening arrenderade jorden och dess enda tillgång kanske utgjordes av inventarierna. Departementschefen. Beträffande frågan om krav på föreningssammanträdes bemyndigande för belåning av föreningens egendom, ansluter jag mig till uppfattningen, att dylikt bemyndigande bör kravas icke blott for belå5 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 58.
