de som utgivarkorsband befordrade tidningarna vid varje inlämningstillfälle omedelbart inverkar på de avgiftsbelopp, som skola erläggas, inträder, när det gäller postabonnerade tidningar, en eftersläpning i fråga om viktberäkningen. År 1948 kommer sålunda årsvikten i postabonnemangsrörelsen att beräknas på grundval av respektive tidningars vikt under helårsperioden 1 oktober 1946-30 september 1947. Effekten av ändringar av tidningsvikterna inträder alltså genomgående i fråga om postabonnemang först kalenderåret efter den helårsperiod, för vilken vikten beräknats. Om den föreslagna avgiftshöjningen skulle tillämpas för hela nästa budgetår, skulle följden fördenskull bliva, att avgiften i fråga om utgivarkorsbanden uttoges riktigt men att i fråga om postabonnemang för höga avgifter komme att uttagas. Möjligheter kunna visserligen sägas föreligga att kompensera detta förhållande något följande år, då tidningsvikterna åter stigit, men det utgör dock nu en betydande praktisk olägenhet för tidningarna. Av följande orsaker kan denna olägenhet nu icke heller avhjälpas. Såväl utgivarkorsband som postabonnemang vila på principen av föregående rekvisition från tidningens abonnenter. I förra fallet sker denna rekvisition direkt hos tidningsutgivaren, i senare fallet hos postverket. I ena som andra fallet måste med hänsyn härtill abonnemangspriserna av tidningsutgivaren – på samma sätt som för postverkets del gäller i fråga om avgifterna – vara beräknade och publicerade i god tid före abonnemangsårets ingång. Publiceringen, som sker i postverkets tidningstaxa, äger författningsenligt rum den 1 december året före det år, för vilket abonnemangspriserna skola gälla. Tidningsrörelsen vilar på helårsbeställningar, ehuru beställningar för kortare perioder äro vanliga. Prishöjningar, vare sig från utgivarens eller från postverkets sida, medföra på grund härav stora svårigheter om det gäller att efter gjord och betald rekvisition uttaga dem hos tidningsabonnenterna. Vid en avgiftshöjning av så genomgripande natur som det här är fråga om torde ett sådant tillvägagångssätt praktiskt taget vara outförbart. Avgiftshöjningarna måste alltså, om de skola träda i kraft under år 1948 - då tidningsrekvisitionerna för året till väsentlig del redan äro gjorda – av postverket få uttagas hos tidningsutgivarna. Ett sådant förfarande vore givetvis förenat med stora vanskligheter, och efter vad som uppgivits kan det under alla förhållanden för ett mycket stort antal tidningars vidkommande betecknas som ogenomförbart i praktiken. Av dessa skäl finner styrelsen sig böra förorda, att de ifrågasätta ändrade tidningsavgifterna icke skola träda i tillämpning förrän den 1 januari 1949. Med hänsyn till att de beslutade tidningsavgifterna böra vara kända för tidningarnas utgivare senast den 1 oktober 1948 för att möjliggöra beräkningen av följande kalenderårs abonnemangspriser liksom bedömandet av därmed sammanhängande förhållanden, är det trots den föreslagna sena tidpunkten för de nya avgifternas ikraftträdande enligt styrelsens mening ofrånkomligt att upptaga frågan om avgiftshöjningarna i tidningsrörelsen
