Föreliggande framställning. - l en till l.§-un.gl. Maj:t den 1.1 mars 1947 inkommen skrivelse har Flodström gjort framställning om ersättning av statsmedel i anledning av skadan. Utlâtanden över framställningen jämte ytter- 1 ligare utredning i ärendet. Riksförs¿ikr¿ng.sanstalten har inhämtat yttrande från sin biträdande läkare, med. dr A. Karlén, som uttalat bl. a., att olycksfallet år 1946 kan hava förorsakat försämring av det tillstånd, som förelåg efter det tidigare olycksfallet. Anstalten framhåller, att Flodström enligt handlingarna i ärendet under tiden den 1 januari – den 1 juni 1946 utfört byggnadsarbete" och under tiden den 2 juniden 1 augusti samma år planeringsarbete. Med hänsyn till dessa omständigheter finner anstalten det synnerligen tveksamt, huruvida Flodströms nuvarande tillstånd i sådan grad kan anses förorsakat av olycksfallet år 1926, att, därest preskription icke inträtt, livränta bort tillerkännas honom i anledning av detta olycksfall. Då därjämte i en tidigare proposition till riksdagen (1943: 23) uttalats bl. a., att förutsättning för utgivande av ersättning måste vara, att det icke föreligger någon tvekan om att den yppade skadan förorsakats av det olycksfall, om vilket det är fråga, finner sig anstalten icke kunna tillstyrka, att ersättning av statsmedel utgives till Flodström i anledning av den genom olycksfallet den 24 september 1926 ådragna skadan. Försäkringsrådet anför till en början i huvudsak följande. Efter granskning av försäkring.sbolagets handlingar anmodade rådet bolaget att meddela beslut i fråga om ersättning till Flodström på grund av olyc sfallet år 1946, för tid efter den 23 oktober 1946, vilken dag sjukpenning upphörde att utgå från bolaget. Bolaget föranstaltade om ny läkarundersokning av den skadade. Med hänsyn till läkarundersökningens resultat fann bolaget, att olycksfallet år 1946 efter den 23 oktober 1946 icke medfört nedsättning av arbetsförmågan med minst en tiondel, varför livränta enligt olycksfallsforsäkringslagen icke kunde utgivas på grund av nämnda olycksfall. Sedan Flodström överklagat beslutet fann försäkringsrådet genom utslag den 10 november 1947 ej skäl göra ändring i detta. Beträffande frågan om sambandet mellan olycksfallet av år –1926 och den ådagalagda skadan har försäkringsrådet medicinskt sakkunnige, med lic. Il. Nilsonne anfört följande. Det förefaller övervägande sannolikt, att olycksfallet år 1926 är grundorsaken till den nu föreliggande sidovacklingen, att denna vack1ing 1-edaon under de första åren varit ganska betydande samt att den möjligen så smaningom ökat under funktionell påfrestning. Olycksfallet år-1946 torde enligt min uppfattning ha varit av ingen eller ringa betydelse for nu foreliggande invaliditet. Försäkringsrådet fortsätter i huvudsak som följer. Med stöd av Nilsonnes utlåtande finner rådet, vatt ngdsättningenkaw; Flêidi ströms arbetsförmåga på" grund av olycksfallet år 19-6 bfl>l1]Upplsá1taé1 11 15 %. Därest rätten till ersattning icke varit prcskriberad, sl\uc så e es oc –
