Sida:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu/209

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Kungl. Maj:ts proposvftion nr 62. 15 lastare, gruvbyggare eller skivbrytare hos olika företag. Sistnämnda dag slutade han sin dåvarande anställning på grund av ryggbesvär, som en tid jorde honom oformogen till tungt arbete, och har därefter sysslat med jordâruksoch skogsarbete. Anstalten har funnit, att Östberg vissa tider under åren 1906-1922 ävensom under tiden 27 juni 1927-30 juni 1930 varit sysselsatt med arbete i verksamhet, där fara föreligger för silikos. Det framgår vidare, att Östberg den 18 januari 1944 sökte läkare för symtom vilka tolkades såsom luftrörskatarr, samt att han i april 1944 remitterades till röntgenundersökning, varvid silikos konstaterades. Yrkessjukdomen bör därför anses yppad den 18 januari 1944. Med hänsyn härtill skulle, oavsett övergångsbestämmelserna till 1930 års lagändring, ersättning ändock icke kunnat utgivas på grund av bestämmelsen i yrkessjukdomsförsäkringslagens 3 – Vid prövning av frågan om den ersättning, som i anledning av Östber s yrkessjukdom skolat utgivas, därest yrkessjukdomsförsäkringslagen varit tilfllämplig, har anstalten funnit, att Östberg skulle varit berättigad till – förutom ersättning för kostnader för erforderlig läkarvård m. In. – livränta med ett årligt belopp av 960 kronor att t. v. utgå för tiden 19 januari 1944-18 april 1950, dock med avdrag för de dagar, under vilka Östberg undersökts å Söderby sjukhus och för vilka han erhållit sjukpenning. Lungsjukdomen skulle ha ansetts under nämnda tid medföra nedsättning av arbetsförmågan med 80 %. Östbergs arbetsförtjänst under ett år, räknat tillbaka från dagen för sjukdomens yppande, skulle ha beräknats till 1800 kronor. Frågan om ersättning efter den 18 april 1950 skulle ha prövats med hänsyn till Östbergs dåvarande arbetsförmåga och av sjukdomen orsakade tillstånd. I fråga om Östbergs familjeförhållanden och ekonomiska ställning anför anstalten. 3 Östberg, som är född år 1886, är gift. Makarna ha icke några barn. Hustrun, som är född år 1870, är sjuklig sedan ett tiotal år och orkar endast utföra lättare hushållsgöromål. Östberg äger en jordbruksfastighet om 3 har åker och 7 har skog, nu taxerad till 8000 kronor och belånad för 4600 kronor (egnahemslån). Makarna ha ej erhållit fatticgvård. Östberg åtnjuter icke folkpension; hustrun uppbär åldersgension fn ast grundpenslon). Pension eller andra förmåner på grund av ti igare ar etsanställning åtnjutes icke av Östberg. Östberg har från sjnkkassa uppburit hel sjukpenning med 3 kronor för dag för tiden 13 januari 1944-11 januari 1946 1 anledning av luftrorskatarr och reumatism. Medel till sitt och hustruns uppehälle har han for narvarande huvudsakligen av belopp, som in.flutit för under åren 1944 och 1945 försåld skog. " Riksförsäkringsanstalten finner sig med hänsyn till de föreliggande omständigheterna kunna tillstyrka, att i anledning av Östbergs yrkessjukdom ätgärder vidtagas för tillerkännande av ersättning av statsmedel jämlikt grunderna för yrkessjukdomsförsläkringslagen- Ersättning synes anstalten böra utgå fr. o. m. den 12 januari 1946 eller den dag, då sjukpenning från sjukkassan upphörde att utgå. I+örsäkmnqsrådet instämmer i det av riksförsäkringsanstalten avgivna utlåtandet. Departementschefen. Av handlingarna i ärendet framgår, att Östberg vissa tider under åren 1906 - 1922 samt under tiden den 27 juni l9i27-den 30 juni 1930 varnt >-\.-sol-:lti