Mot den av utredningen föreslagna ändringen av garantilånenämndens sammansättning ha garantilånenämnden, länsstyrelsen och landsfogden i Malmöhus län samt svenska bankföreningen ställt sig mer eller mindre avvisande. Till belysande av kritiken må återges följande uttalande av garantilånenämnden. Det synes icke lämpligt eller ens möjligt att varje yrkeskategori bland låntagarna skall vara representerad i garantilånenämnden. De flesta av de skilda yrken, som nämndens nuvarande klientel tillhör, äro f. n. icke representerade i nämnden, vilket hittills icke visat sig vara till något men för verksamheten. Frågan om förändringar i garantilånenämndens sammansättning torde lämpligen böra anstå tills vidare och upptagas till prövning vid en tidpunkt, då nämndens arbetsuppgifter bättre kunna överblickas. Under den korta tid som nämnden arbetat har nämligen frågan om garantilån åt skilda grupper med kostnadskrävande utbildning aktualiserats, och bl. a. torde ett förslag om garantilån redan under pågående utbildning inom kort komma att framläggas av studentsociala utredningen. Det finnes alltså anledning att förvänta att den verksamhet som nämnden bedriver i framtiden kommer att betydligt utvidgas. Styrelsen för statens polisskola, som icke vill motsätta sig att personer, som företräda polismännens intressen, deltaga i handläggningen av ärenden rörande de ifrågasätta lånen, anser dock att en motsvarande inskränkning av antalet ledamöter bör ske, exempelvis så att de ledamöter, som företräda akademiker och likställda, ej skola deltaga i behandlingen av dessa ärenden. Beträffande slutligen k o s t n a d e r n a för förslagets genomförande har garantilånenämnden framhållit, att den föreslagna utvidgningen av nämndens verksamhet kommeatt medföra en ökning av dess administrationskostnader samtatt frågan om sättet för dessa kostnaders bestridande torde böra övervägas i samband med förslagets realiserande. Över utredningens förslag rörande polispersonalens ekonomiska förmåner vid genomgång av polisskola ha yttranden i stort sett avgivits av samma myndigheter och organisationer, som yttrat sig över förslaget om statlig kreditgaranti för polismännens utbildningskostnader. Även ifrågavarande förslag har i allmänhet vunnit gillande i remissvaren. I några av dessa har man dock intagit en avvisande hållning till den lösning av frågan utredningen förordat. Så är fallet beträffande de yttranden, som avgivits av statskontoret, öuerståthållarämbetet och länsstyrelsen i Kronobergs län. Såsom skäl för sin ståndpunkt ha dessa myndigheter huvudsakligen anfört att förslaget avveke från nu gällande principer för fördelningen av kosfnaderna för polisväsendet mellan staten och kommunerna samt att förslagets genomförande kunde komma att föregripa statsmakternas ställningstagande till frågan om polisväsendets förstatligande.
