I systematiskt hänseende har hovrätten över Skåne och Blekinge, som förut omtalats, bland exemplen på en enligt hovrättens mening alltför schematisk kapitelindelning anfört, att skadegörelse som icke innebär allmän fara skall bedömas efter 24 kap., medan förefintligheten av allmän fara gör 19 kap. tillämpligt. Sveriges trafikbilägares riksorganisation har däremot funnit kommitténs motivering för den föreslagna ändrade fördelningen av vissa brott mellan 19 och 24 kap. vara övertygande. Föreningen Sveriges stadsdomare har ansett, att bestämmelserna om olovligt fiske borde i likhet med motsvarande bestämmelser om jakten överföras till specialstraffrätten.
Departementschefen.Då jag biträtt förslaget att upptaga allmänfarliga brott i ett särskilt
kapitel, 19 kap., måste även enligt min mening skadegörelse som icke innebär
allmän fara flyttas till ett annat kapitel. Med hänsyn till sambandet mellan
det allmänna skadegörelsebrottet och de nuvarande särreglerna om åverkan
å fast egendom synas dessa båda frågor lämpligen kunna regleras i 24 kap.
Jag ansluter mig alltså i huvudsak till den av kommittén föreslagna
systematiken. Sedan bestämmelserna om olovligt jagande överflyttats till
jaktlagen, synes det emellertid ej vara skäl att ens tillsvidare låta
bestämmelserna om olovligt fiske kvarstå i 24 kap. Enligt departementsförslaget skola
de därför överflyttas till fiskelagen och olovligt fiske följaktligen utgå även
ur kapitelrubriken.
Paragrafen innehåller huvudstadgandet om skadegörelse. Enligt kommittéförslaget skall var som förstör eller skadar sak till men för annans rätt till saken dömas för skadegörelse. Straffet är för normalfall fängelse eller böter.
Gällande lags allmänna skadegörelsebestämmelse i 19: 20 avser var som uppsåtligen förstör eller skadar annans egendom, fast eller lös. Straffet är för normalfall böter eller fängelse i högst sex månader.
Enligt kommittéförslaget förutsättes icke, såsom enligt gällande rätt, att saken tillhör annan. Ägaren bör nämligen enligt kommitténs åsikt icke strafflöst kunna skada saken till men för någon, till vilken han, upplåtit exempelvis panträtt eller nyttjanderätt. Med sak åsyftar kommittén ej blott lös utan även fast sak.
Under framhållande av att tillämpligheten av bestämmelserna i 19 kap.
blivit snävt begränsad har Sveriges trafikbilägares riksorganisation förklarat
sig finna skadegörelsebrottets reglering väl avvägd; särskilt vore det av värde
att normalstraffet i 1 § föreslagits till fängelse eller böter i stället för
gällande lags böter eller fängelse.
Departementschefen.Med hänsyn bl. a. till att de föreslagna bestämmelserna om skadegörelse
även avse att i väsentlig man ersatta gällande lags särskllda regler om
åverkan å fast egendom synes det mig lämpligt att i lagtexten uttryckligen
angiva att skadegörelse kan avse både lös och fast egendom. I övrigt
överensstämmer departementsförslaget med kommitténs förslag.
