. Kungl. Maj:ts proposition nr 58. 23 Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 juni 1947. Närvarande: Statsministern Erlander
, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, EP.ksson, Mossßßne, Weijne, Kock
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, fråga rörande lagstiftning
om föreningar för gemensamt ägande och gemensam drift av jordbruk samt
anför därvid följande.
Inledning.
Frågan rörande lagstiftning om föreningar för gemensamt ägande och
gemensam drift av jordbruk anmäldes av mig i statsrådet den 31 juli 1945.
Jag uttalade därvid, att de svårigheter, som mötte vid en rationalisering av
vårt jordbruk, i hög grad vore beroende på att väsentliga delar av landets
odlade jord hänförde sig till små brukningsenheter. Ett otillräckligt
jordinnehav utgjorde ofta hinder för tillämpandet av maskinella driftsmetoder,
begränsade möjligheterna att effektivt utnyttja "arbetskraften samt ökade
byggnadskostnaderna. Den företagsstorlek i fråga om jordbruk, som vore
lämpligast för ett fullständigt utnyttjande av den moderna teknikens
möjligheter, läge så högt, att jämförelsevis få svenska jordbruk uppnådde
densamma. Av dessa och andra skäl kunde det befaras, att genom
sammanläggning av mindre brukningsdelar en tillbakagång för den egentliga
bondeklassen skulle inträda och det svenska jordbruketssociala struktur på längre
sikt fåiett ökat inslag av storgodsägare å ena sidan och egendomslösa
lantarbetare å den andra. Det mötte uppenbarligen betänkligheter ur sociala
synpunkter att medverka till en jordpolitik, som finge dylika konsekvenser.
Andra vägar måste därför prövas för att uppnå en ökad
produktionseffektivitet med bevarande av en fri bondeklass. Där i vårt land de naturliga
betingelserna för jordbruket gåve stordriften företräde, syntes mindre
jordägare kunna skörda vinsterna av en dylik driftsform genom långtgående
samverkan i produktionen., På liknande grunder kunde det tänkas, att, i den
mån ägandet av en mindre brukningsdel icke längre ansåges innebära ett
eftersträvansvärt mål för driftiga och dugliga lantarbetare, det borde
möjliggöras för denna kategori att i gemensamt ägande av större
jordbruksfas
