Sida:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu/875

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
465
Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

uppsåt att oskyldig må bliva sakfälld. Därefter behandlas i 13: 6 under beteckningen obefogat åtal det fall att någon väcker åtal ehuru han icke har sannolika skäl därtill. I 1317 åter handlar första stycket om falsk angivelse, varmed skall förstås att någon gör angivelse till åtal med uppsåt att oskyldig må bliva sakfälld, samt andra stycket om falsk tillvitelse, vilket brott beskrives så att någon, i annat fall än första stycket avser, hos åklagare, polismyndighet eller annan myndighet sanningslöst tillvitar annan brottslig gärning, föregiver besvärande omständighet eller förnekar friande eller mildrande omständighet, allt under förutsättning att myndigheten har att upptaga anmälan i sådan sak. I 1317 tredje stycket slutligen upptages ett stadgande att, om någon av grov oaktsamhet begår gärning som i första eller andra stycket sägs, han skall dömas till böter eller fängelse. I anledning härav har lagrådet i sitt yttrande över strafflagsförslaget funnit, att en anpassning av stadgandena i 19: 4 och 20: 8 rättegångsbalken till dem i 13: 5–7 i strafflagsförslaget borde övervägas.

I anledning härav föreslås, att forumregeln i 19: 4 rättegångsbalken göres tillämplig å talan om ansvar för falskt eller obefogat åtal eller för falsk angivelse eller annan osann tillvitelse, varå åtal följt, samt att åtalsregeln i 20: 8 sista stycket rättegångsbalken ändras till att avse talan om ansvar för falskt eller obefogat åtal, falsk angivelse eller annan osann tillvitelse angående brott. Sistnämnda ändring har medfört en motsvarande följdändring i 47 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken.


Ändring i lagen den 10 maj 1901 om inteckning i fartyg.

I 2: 17 första stycket av det förut omnämnda strafflagsförslaget har på hemställan av lagrådet införts ett stadgande att, då fartyg som besväras av sjöpanträtt eller inteckning förklaras förverkat, tillika skall kunna förklaras att panträtten i fartyget skall upphöra. Lagrådet har vidare uttalat, att ett stadgande av detta innehåll erfordrade kompletterande bestämmelser med avseende å dödande av inteckning ävensom anteckning uti inteckningsbok, vilka bestämmelser borde införas i lagen om inteckning i fartyg. Med anledning härav föreslås, dels att i sistnämnda lag såsom en ny paragraf, betecknad 19 a §, införes ett stadgande av innebörd att, efter sådan förklaring om upphörande av panträtt som förut nämnts, ny ägare av fartyget skall kunna få inteckning däri dödad, dels ock att till 29 § i lagen fogas ett nytt, tredje stycke med föreskrift att, om domstol beträffande inteckning i fartyg meddelat förklaring som i 19 a § sägs, domstolen skall översända bevis därom till inskrivningsdomaren samt att denne å nästa inskrivningsdag efter mottagandet av beviset skall göra anteckning om förhållandet i inteckningsboken.


I enlighet med vad sålunda anförts ha inom departementet upprättats förslag till

30 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 80.