Sida:Resa igenom Wäster-Norrland 1743.djvu/102

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

wanligit wis hafwa i thesse båtar äro et skott något längre fram än mitt uppå, hwarpå roddaren sitter, et skott bakuti hwaruti Passageraren sitter, et ösekar af näfwer och årorne jemte yxan.

Wid återresan, tå jag första gången såg twenne Lappar fara utföre forssen med en sådan liten båt, tilstår jag gerna at thet förekom mig något faseligit; ty hwart ögnablick förestälte jag mig at få se then båten (som fördes så häftigt af forssen emellan the i wägen liggande stenar och klippor, at knapt en dufwa flyger så fort,) krossas emot någon sten och thes ledare bortföras och sönderslås af forssen, men thesse, wane at på thetta farliga sättet komma fort, suto så obrydde och oförfärade, som hade the warit wid en matgryta, utan at någon mine af räddhoga kunde på them märkias. Theras kallsinnighet retade Herr Baron Cederhielm så wäl som mig at ock försöka forssrännandet, och tå wi försökt at följa med Lappen några forssar utföre, woro wi heldre i båten, än at wi gingo på stranden som förut skedde, innan wi therwid blifwit wane.

När Lappen far emot strömmen och forssen är så strid, at han ej kan ro båten