Sida:Resa igenom Wäster-Norrland 1743.djvu/130

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Lapparne äro utaf tweggehanda slag, i anseende til sit wistande och näringssätt: Gran-Lappar och Fiäll-Lappar. The förra bo omkring Åsehle Sokn och kallas således, efter the uti granskogar hafwa sit tilhåll, hwarest theras Renar föda sig, i synnerhet wintertiden, af thet på granarne wäxande lafwet. The senare äga sina hemwister uppe uti Fiällen om sommaren, för yrfäets skul, hwaraf the fått sit namn; men om wintern flytta the i skogar hwarest mera lugn är. Thesse twenne slags Lappar äro nästan enahanda så til lefnaden, som alt annat, och skiljes endast uti theras näringssätt.

Gran-Lappen har sin mästa föda ut af fiskande, hwilket ock är thet endaste arbete han giör, och lönar nog mödan, i anseende til then ymnighet af fisk, som uti the i Lappmarken belägne siöar, i synnerhet uti Ångermanna åen är til finnandes; them tryter aldrig Laxöring, Ijd, Sijk, Abborrar, Mörter, Gäddor, dock ej alla fiskar i alla siöar, utan med tämmelig åtskilnad, så at i somlige siöar finnes aldeles intet then fisk, som i andra. Mycket fetare och bättre äro thesse fiskar än annorstädes, men ej så store. Jag wet ej om jag får tilskrifwa thenna wärkan åt thet