på medel til thet Allmännas wärkeliga nytta och förkofring, och uti then senare åldren förhindrar en afmattad kropp och mångahanda syslor thet nyttiga upsåt någon enda kunde föresättia sig at wilja bese sit Fädernesland.
Wi lystra med öronen tå Ren- Oder- eller Weixelströmmarne nämnas, men om någon talar om Ångermanna åen, Niurunda eller Indals elfwarne, betänka wi oss ¼ tima, om wi en minut skole gifwa oss tid at tänka theruppå, lika som man ej kan få se naturens underwärk, så wäl i Swerige som annorstädes.
Tå på sådant sätt fortfares och med så liten möda eftersträfwes at få en utwärtes, jag må ej nämna om en nogare kundskap, om wårt Rike, önskas likafullt af hwar och en at then dagen snart måtte komma tå han får se thes upkomst och then inwärtes Hushållningens förbättring. Men huru skal jag kunna förbättra thet jag ej känner?
Thetta förekommer mig på samma sätt, som en Byggmästare, then ther har en wacker och god ritning på et hus, hwilket han tänker upbygga, och gifwer befalning at låta lägga hörnstenarne, utan at weta om grundwalen är sank eller torr, god eller elak. Fortfar han med byggnaden uti en sådan okunnoghet och grundwalen är god, så är thet et Lyckeskott, men är then elak är alt thes arbete fåfängt. Äfwen så är thet härmed och om wi wilja se wårt Fädernesland förbättrat, fordras hufwudsakeligen en tilräckelig kunskap om thet samma, en noga underrättelse om hwarje Läns, ja nästan hwart Härads belägenhet, Folkens lefnads art, näringssätt, Landets Producter, hwad thet nu kastar utaf sig, jemte flere omständigheter: Enär thetta först är wärkstält, kan sedermera med större säkerhet dömmas, om the mått och steg, som böra tagas til Landets förbättring och Inwånarenas nödwändigt therpå följande wälgång.
