Sida:Resa igenom Wäster-Norrland 1743.djvu/43

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

händer när rummet är warmt, men wäderleken fuktig, at then tråden som är närmast til fönstret och emottager then med drag inkommande fuktighet behåller sin tilbörliga längd, men åter the andre trådar som äro in åt rummet torkas och blifwa såleds längre, hwaraf ränningen blifwer ojämn, then ena ändan och sidan kortare än then andra, samt således brister wid wäfningen, hwarutaf följer så wäl at tå ändarne ofta kantas, blifwer wäfwen swag, som ock at sedan under nyttiandet wid ofta omskiften af fuktighet och torka tå ränningen olika spännes, måste then på enthera sidan brista.

At få en jämn wärma och wäderskifte uti et wäfnings rum, kan wäl på thet sättet til en del skie, at man har warmt watn uti rummet. Then fuktiga ången, som af watnet stiger, kan någorlunda bibehålla tråden wid en jämn uttänning: men som thetta sättet ej giör tilfyllest, särdeles enär solen på någorthera sidan skiner in, hwilket ej kan förebyggas, emedan ju liusare et sådant arbetsrum är ju beqwämare är thet för arbetarena, så har then ther warande Directeuren Bennet i then therstädes afhålde sandbacken låtit gräfwa