Sida:Resa igenom Wäster-Norrland 1743.djvu/57

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

mycket större förmon thet är wid Får af fin ull, än them af thet grofwa slaget, och sedan igenom the förmögnares försorg, får stamm af sådant slag, han ej allenast beflitar sig therom, utan ock äger lycka therwid, emedan thet fina Hö och feta betet gifwer al anledning, och främjar et så nyttigt upsåt.

Then Kyrkian uti hwilken the nu hålla sin Gudstienst, är af träd, äfwen som Borgarnes hus, mycket gammal.

Straxt utan före then wästra Tullporten på en sandbacke är en annan Kyrkia af gråsten, anlagd i en långlig oval och redan färdig til wäggar och thet yttre taket. Men hwalfwet som til hälften är bygdt, är ock redan nästan öfwer alt spruckit; Mästaren för thenna bygnad är en Bonde ifrån Dalarne.

När en klåpare antages til et kostbart arbete, lärer skulden för the fel som therwid begås mindre böra skutas på wärkmästaren, som torde warit god om han blifwit nyttiad innom sin läst, än på then som giordt et så obetänksamt wal. Jag lemnar them, som förstå sig på bygnad, at döma, om orsaken til thet at hwalfwet spruckit är at hwalfwets fot är för hög börjad, eller thes rund för twär,