Sida:Resa igenom Wäster-Norrland 1743.djvu/59

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

thet ther boende Folket, som berättade at somligastädes hafwa the funnit lera på 3 famnars, somligestädes på ½ alns diup. Wid alla Elfwer och åar woro bräddarne höga, så at man ögonskienligen kunde se huru leran låg under sanden, hwaraf jag sluter, at sanden antingen wid skapelsen blifwit lagd i sådane skiften och åsar, eller ock wid någon almän jordens omsqwalpning således blifwit sammanflytt, hwilket sednare så mycket troligare synes, som ej allenast sandåsarne, särdeles på andra sidan om Hernösand, merendels äro branta och sträckia sig ifrån Sydost til Nordwäst, utan ock strömmarne flyta ifrån Nordwäst til Sydost. Sällan skal man i dälderne finna ren sand utan blanning af mylla, moo eller lera, men merendels lera.

Skogen i Medelpad åtminstone på then delen hwarest wägen går igenom, har warit mycket afhuggen och afswediad, så at ej mycken Tallskog finnes, utan merendels allehanda slags Löfskog, Gran och Gårtall.

Åkerbruks sättet är uti Medelpad nästan lika som uti Helsingeland, undantagandes, at man här i giärden ser många fler giärdesgårdar och intagor,