Små miölqwarnar som gå med sidofall och horizontale watnhiul, hwilka kring Stockholm kallas fotwiskor, har nästan hwarje Bonde öfwer hela Norrland, men särdeles i thenna delen af Ångermanland.
Märkwärdigt är ock thet, at thetta Folkets målföre, accent och hela ord, hafwa mycken likhet med Westgötarnes. Tör hända at thet röjer theras stam och ätt.
Ifrån Liens til Junsila är mäst måssar och stenig skogsmark. En del af skogen wore wäl beqwämlig til timmer, allenast belägenheten wore sådan, at stockarne kunde utur skogen utföras.
En Kiöpman ifrån Hernösand har giordt försök, at sedan timret om wintern blifwit huggit, och til strömmen nedkiört, har han låtit, enär floden midsommars tiden är hög, släpa nid stockarne, som stock för stock flutit med Elfwen, månge hafwa hunnit fram, men månge blifwit faste sittiandes i Elfwens mångfaldiga krokar; så at knapt wid thet ena försöket lärer warit någon winst, om icke en följande wattuflod upsöker och nedsköljer the stockarna som then förra lemnat.
