Sida:Resa igenom Wäster-Norrland 1743.djvu/77

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
73

samma, ungefär som under Norrebro sommartiden.

Forss kallas the ställen hwarest elfwen har et långslutt, men så stupat fall, at watnet drifwes med mycken häftighet och sliter med sig alt thet som kan föras.

Fall är åter ther watnet faller twärbrant ifrån en större eller mindre högd.

Sådane små Sehlen öfwerforo wi sex stycken uppå thesse 4 mil, et brede wid Junsila byen som kallas Junsila sehlet. Therifrån ½ mil öfwer land til Jälsehlet i N.O. til N. öfwer Jälsehlet ¼ mil i samma wäderstrek, widare öfwer land ¾ mil i N.N.O. sedan Kortingsehlet ¼ mil O.N.O. åter ½ mil til lands i N.N.W: ¾ mil öfwer Guhlsehlet i N. til O. Mit uppå thetta sidstnämde sehle wid en liten Holme ändas Ångermanland och tilstöter Westerbotns Höfdingedöme och Åsehle Lappmark.

Widare til Lands N.N.O. ⅞ mil til Alfwetssehlet, til siös ¼ mil i N.O. til N., åter til lands ½ mil i N.O. och sluteligen til siös öfwer Hellansehlet i O.N.O. hwilket således kallas utaf byn Hellan, som ligger straxt ther ofwan före, hwart wi om aftonen nog trötte anlände sedan wi 22 timar anwändt