Kyrkio-Ceremonier med lika omdöme, som thet wi fälla om theras widskepelser; ja, jag wille önska at them kunde bibringas heligare tankar om then enda Saliggiörande Religionens fastaste grundpelare, än then jag tror them i sit hierta hysa, ty the tro at emellan theras Förfäders grufweliga lära och then Christna, ingen annan åtskilnad är, än then enda, at then senare hägnas af then här i Riket mäst rådande makten. I thenna tankan om theras Religion, styrkes jag dels af theras lefnads sätt, dels af theras afsky för umgänge med främmande eller Swenskt folk, särdeles Präster, dels af theras fruktan at inlåta sig i samtal om Religions saker, dels af theras wane at i träd och lafwar lika såsom offer förwara wissa ben af theras slaktade Renar och fångade wildt, dels af theras räddhugade wane at blindt wis säja ja til alt thet then säger hwilken the tro äga makt öfwer sig, och dels af theras inbördes förknippelse, at ehuru the skulle begå Christnom oanständiga gierningar, samt jackande (siungande til sina afgudars ära) tå the äro druckne, then ena Lappen thet dock med then andra döljer. Ja jag fruktar, at oaktadt hwad beswär och möda man sig
