422
Icke säga Oh! till honom? Icke göra något gott för honom? Det kan ej vara möjligt.
W. A.: Och likväl är det så, barn; vi leva som om det icke funnes någon Gud i himmelen, eller som om han icke hade någon makt på jorden.
Hustrun: Men varföre Gud låta er leva så? Varföre han icke göra er goda?
W. A.: Det är helt och hållet vårt eget fel.
Hustrun: Men du säga mig Gud är stor, mycket stor, hava mycket stor makt; kan döda er, när han vill — varföre han icke döda er, då ni icke lyda honom? Icke säga Oh! till honom, icke vara goda människor?
W. A.: Det är sant, han kunde döda oss, och bättre hade vi icke förtjänat, ty vi äro stora syndare. Men Gud är full av nåd och barmhärtighet och behandlar oss icke som vi förtjäna.
Hustrun: Men tacka ni inte då Gud för det?
W. A.: Ack, jag har tyvärr lika litet tackat Gud för hans nåd som fruktat honom för hans makt.
Hustrun: Då er Gud icke vara någon Gud; mig icke tro honom vara stor och mycket mäktig Gud, då han icke döda er, ehuru ni göra honom mycket vred.
W. A.: Ack, skall mitt syndiga liv hindra dig från att tro på Gud? Vilken arm varelse är icke jag! Och huru sorgligt är det icke, att de så kallade kristnes avskyvärda leverna skall hindra hedningarna från att anamma levande Gud!
Hustrun: Huru skall mig kunna tro, att ni hava mycket stor, mäktig Gud där uppe (hon pekade upp mot himlen) och dock göra intet gott? Kan han tala? Säkert vet han ej, vad ni göra.
W. A.: Jo, jo, han vet allt och ser allt; han hör oss tala, ser vad vi göra, och vet vad vi tänka.
Hustrun: Vad? Han icke höra er svärja, förbanna och tala stygga ord?
W. A.: Jo visst, han hör allt.
Hustrun: Var är då hans stora starka makt, att han icke döda er?
W. A.: Han är långmodig och barmhärtig — det är allt, vad vi kunna säga, men det bevisar, att han är den sanne Guden; han är Gud och icke människa — och därföre dödar han oss ej.
Här berättade Will Atkins för oss, att han slagits av fasa vid tanken på huru klart han för sin hustru kunnat framhålla att Gud ser, hör och vet allt, ja, även vårt hjärtas innersta tankar och känslor, och allt, vad vi göra, och huru han icke desto mindre, trots denna kunskap, ägt mod att begå alla sina skurkstreck.
Hustrun: Barmhärtig? Vad menar du med det?
W. A.: Han är vår Skapare och Fader — han har medlidande och överseende med oss.
