Sida:Rosa eller De åtta kusinerna 1922.djvu/117

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

och fötter för köld och fuktighet, förfelar sitt ändamål, Clara. I synnerhet då den ej heller är vacker, vilket kanske skulle i någon mån försona en med dess fullkomliga olämplighet,sade doktor Alec, under det han hjälpte Rosa att avtaga sitt flor. Han viskade därefter i hennes öra: — Utmärkt bra för ögonen, du kommer snart att se prickar för ögonen lika väl när du har det som när du inte har det. Nå, det blir alltid något för ögonläkaren att göra.

— Inte vackert! utropade mrs Clara med hetta. Gud, vad de karlarna ha för smak! Det är det allra finaste tyg, silke och kamelhår, äkta strutsfjädrar och en dyrbar hermelinsmuff. Vad skulle väl kunna vara smakfullare eller mera passande för en ung flicka?

— Jo, det skall du snart få se, om Rosa bara vill göra mig till viljes och gå in i sitt rum och taga på sig den dräkt, hon finner där, svarade doktorn.

Vid detta oväntade svar antog tant Clara en högst bedrövlig min. Hon svarade därefter med en suck av undergivenhet i en klagande ton: — Jag hoppades verkligen, att du skulle låta henne få begagna min dräkt, ty du har länge nog pinat det stackars barnet med att bära dessa förfärliga kläder, som skulle kunna fördärva vilken flickas smak som helst.

— Du säger, att jag pinat flickan, och då tänker du styra ut henne på detta sätt! svarade doktorn och pekade därvid på den lilla modedockan, som skuttade ut ur rummet så fort som det var henne möjligt att röra sig.

Skallande gapskratt hördes från Rosas rum och framkallade ofrivilliga leenden hos alla dem, som lyssnade till det glada ljudet.

— Det är väl något nytt upptåg av dig, Alec? frågade tant Plenty godmodigt, ty hon hade börjat gå in på brorsonens besynnerliga idéer, emedan hon såg att de verkade gott.

— Ja, tant, det är det. Ett alldeles nytt upptåg, och jag hoppas att det skall falla dig i smaken. Jag upptäckte vad Clara hade i sinnet och ställde därför så till, att min dräkt också skulle bli färdig i dag, för att kunna anställa en tävlan. Jag tänker alldeles inte »pina det stackars barnet», utan jag ämnar låta Rosa välja, och om jag inte mycket misstager mig; så kommer hon att tycka mest om min dräkt. Medan vi vänta skall jag förklara mig litet närmare.

Jag har fått tag i denna lilla bok, och jag fäste mig genast vid det sunda förnuft och den goda smak den vittnar om, ty den föreslår för damerna ett sätt att kläda sig, som är både hälsosamt