blev under ett par år i slutet på 1990-talet mycket modernt att skaffa en egen webbplats (”hemsida”) på internet, vare sig man var ett företag eller en privatperson. Det gjordes möjligt genom att man inte längre behövde vara dataexpert för att lära sig göra en webbplats med bilder och andra grafiska stilmedel. Ett av de försöken, som har med vår del av historien att göra, var när Encyclopædia Britannica 1994 lade upp sitt uppslagsverk på internet. Det var ett försök att konkurrera med Encarta och under en period lät man till och med folk slå upp saker gratis. Försäljningen av tryckta verk sjönk dramatiskt och det blev allt viktigare att finnas på internet, där kostnaderna var lägre.
Redan 1995 hade programmeraren Ward Cunningham gått ännu längre än att länka samman sidor: han experimenterade med ett sätt att låta flera personer redigera samma webbsidor. WikiWikiWeb, som programmet hette, introducerades för en snäv cirkel av programmerare som ett sätt att förenkla kommunikationen, men programmet spred sig även utanför de kretsarna. Fast det var anhängarna av fri programvara som främst anammade wiki-tekniken. Därmed har vi alla pusselbitar på plats.
En av anhängarna till fri programvara, den kanske mest kände av dem alla, Richard M. Stallman, föreslog 1999 att man borde göra ett fritt online-uppslagsverk. Stallman kallade det GNUpedia, efter sitt operativsystem GNU. Det invigdes två år senare. Men då hade ett annat projekt startats med ett namn som var förvillande likt.
