Sida:Så fungerar Wikipedia.djvu/167

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


Mitt intryck har varit att Wikipedia generellt har ett ganska gott rykte bland journalister. Dock menar de att de inte kan medge att de använder Wikipedia som källa, eftersom allmänheten fortfarande inte känner sig bekväm med det. Men när jag säger att många wikipedianer känner likadant för Wikipedia brukar det leda till rätt trevliga samtal.

När det gäller hur aktiva svenskspråkiga Wikipedia har varit att själv ta kontakt med media är det verkligen en blandad historia. Det har skickats ut ett par pressmeddelanden, främst när det varit ett jämnt tusental av artiklar, såsom 50 000, 100 000 och 200 000. De har inte blivit intagna, vilket har fått resultatet att Wikipedia inte har synts i media förrän andra har tagit initiativet, såsom när någon skriver på en webbplats om Wikipedia eller liknande. Då har Wikipedia ofta hamnat på defensiven, vilket aldrig är bra ur pedagogisk synvinkel.

En annan vinkel är jämförelser mellan Wikipedia och Nationalencyklopedin, se ”Hur står sig Wikipedia mot NE?” i Del 3. För mer information om hur Wikipedia kan användas av journalister, se ”Wikipedia för journalister” i Del 3.

Wikimedia Sverige

Presskontakten i Sverige hanteras alltså av en frivillig. Det gav inte mycket tyngd bakom orden. Bland annat därför bildades under 2007 en organisation, Wikimedia Sverige. Men låt mig ta det från början.

2004 bildades Wikimedia Deutschland, den första lokalavdelningen av Wikimedia Foundation. Tanken bakom var att Tyskland är ett så stort land, med en så livlig Wikipediaversion och en hel del pengabidrag att hämta, ifall det fanns en organisation i Tyskland. För Wikimedia Foundation skulle knappast komma till Frankfurt och se till att tyska myndigheter började skänka pengar till en USA-baserad organisation. Det blev lyckat. De tyska wikipedianerna började träffas oftare, fick större donationer och skapade kontakter med myndigheter och universitetsvärlden. Så småningom skapades flera lokalavdelningar. Efter lite lösa samtal om det vid ett par tillfällen mellan 2005 och 2006 började mer ordentliga diskussioner under sommaren 2007 om att det här kanske skulle vara bra även för Sverige.

De första samtalen lät: ”Ja, det vill vi ha, men vem ska göra allt?” Risken för att Wikimedia Sverige skulle falla ihop redan innan den var startad var överhängande. Men som så ofta kom lösningen av att någon tog Wikipedia-riktlinjen ”Var djärv” på allvar. En användare gick till Skatteverket, registrerade en förening och utsåg en kommitté vars uppdrag det var att få igång föreningen. Kommittén bestod av fyra personer: jag, Lars Aronsson, Anders Wennersten och Joakim Larsson. Snart bestämdes tid och plats för