Hoppa till innehållet

Sida:Så fungerar Wikipedia.djvu/91

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Svaret, äntligen

Med de anklagelsepunkterna i bakhuvudet och förklaringarna framför dem kan det vara dags att komma till saken. Så, kan man lita på Wikipedia?

Låt mig svara på två sätt:

  1. Det finns en hel del objektiva mätningar på hur tillförlitliga Wikipedias artiklar är. De flesta har gjorts på engelskspråkiga och tyskspråkiga Wikipedia, men i stort sett alla länder där Wikipedia har figurerat i pressen finns det undersökningar.

Resultaten av undersökningarna varierar, baserat på vilka artiklar som valts ut. Men tillförlitligheten är förvånansvärt hög. Det förekommer fel, men enligt undersökningarna inte i så stor grad man hade kunnat vänta sig när det inte är betalda experter som skriver och när vem som helst kan klottra ner en artikel. Många undersökare har därför blivit smått förvånade över att det fungerar med att låta amatörer göra experternas jobb. Framför allt är skillnaderna mellan Wikipedia och de traditionella uppslagsverken inte särskilt stor. Den blir också mindre för varje dag som går.

För mer information, se Wikipedia:Press och de andra språkversionernas motsvarande sidor. På engelskspråkiga Wikipedia finns även Wikipedia:Wikipedia in academic studies och Wikipedia:External peer review.

  1. Som presskontakt brukar jag numera svara så här: Det beror vad man ska ha det till. Några förtydliganden:
  • Det borde till exempel säga sig själv att man inte använder Wikipedia som utgångspunkt för en vetenskaplig artikel. Man skriver helt enkelt inte en doktorsuppsats om frikativornas utbredning i Skåne baserat på vad man läser i Wikipedia. Det spelar helt enkelt inte någon roll om världens bästa lingvister skriver på Wikipedia. Istället letar man reda på en hel rad med vetenskapligt granskade böcker som handlar om våra kära väsljud, frikativorna. Eller så gör man en egen undersökning av hur ett antal skåningar använder frikativor. Anledningen till att man inte använder Wikipedia i forskning är alltså samma som att man inte använder NE i forskning: båda är uppslagsverk, sekundärmaterial, inte primärmaterial. Och man ska framför allt aldrig använda bara en källa utan flera.
  • Sitter man däremot och diskuterar vänner emellan utan att komma överens om vad huvudstaden i Nairobi heter, då är Wikipedia inget dumt ställe att gå till. Inte minst för att man då skulle få reda på att det inte är ett land utan huvudstaden i Kenya.
  • När man ska få överblick över ett ämne som man precis har börjat lära sig något om, då är Wikipedia svårslaget, lite grand som den där nybörjarserien ”... for Dummies”. (Ett bra grepp där är Wikipedias externa länkar och källhänvisningar, där man kan få tips om andra webbplatser och böcker som vem som helst inte kan ändra.)