Den här sidan har korrekturlästs
166
Jag vill heldre dörren vakta
I Ditt hus som ringa vakt
Än att flärden eftertrakta
I bespottarns sal af prakt.
Ty min Gud mig rikligt gifver
Mer än jordens glans och gull,
Han min sol och sköld förblifver
För den ende Sonens skull.
Salig den, som all sin styrka
Har i Dig på lifvets stig,
Salig den, som Dig får dyrka
Och förtrösta får på Dig!
