Den här sidan har korrekturlästs
Vid tvåhundraårsfesten till Calderons minne.[1]
1.
Skalden och hans tid.
O skaldekonst, du ljufva,
Som, ömsom örn och näktergal och dufva,
På lätta vingar kretsar
Kring Tajos dal som Sevebergets spetsar!
Din milda magt är vorden
Som himlen fri och mera vid än jorden,
Du bor i norr som söder,
Der isen rår, der eldig drufva glöder.
Din flygt i dag bevinga!
När tvenne sekels tempelklockor ringa
Att hyllning sångarn bära
Hvars helga lyra var Castiliens ära,
Flyg ut, o fogel, flyg från Mälardalen
Till spanska, korsbekrönta katedralen!
- ↑ Belönt med guldmedaljen vid den af Spanska Akademien öppnade sångartäflingen.
